Den peruanske högerpolitikern Keiko Fujimori såg fokuserad ut, där hon stod omgiven av tv-kameror på ett podium i centrala Lima.
— I dag har ett resultat offentliggjorts från valmyndigheten. Men det viktigaste är utvärderingen av valurnorna, sade hon till jubel.
— Vi litar på myndigheterna, ja, men vi litar mer på folkets vilja.
Fujimori hade gång på gång påstått att valet nio dagar tidigare kantats av fusk. Hon krävde högljutt att en halv miljon valsedlar skulle ogiltigförklaras eller granskas, trots att observatörer slagit fast att inga större oegentligheter förekommit.
Från Myanmar till Israel
Scenen i Lima utspelade sig i juni 2021, mer än ett år efter att Trumpanhängare stormade kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC. Många av dem hade eggats av Donald Trumps upprepade påståenden om fusk vid presidentvalet 2020, som han förlorade.
Trump fick ändå se demokraten Joe Biden flytta in i Vita huset och Keiko Fujimori tvingades svälja sin valförlust. Men företeelsen att kandidater och partier vägrar acceptera nederlag och utan bevis ifrågasätter valresultat fortsätter att breda ut sig.
— Valförnekelsen sprider sig över världen och det har direkt koppling till Donald Trump, slår Casas-Zamora, som är Ideas generalsekreterare, fast.
— Vi såg det när militärjuntan i Myanmar ställde in valet före den senaste kuppen. Och (premiärminister Benjamin) Netanyahu har använt samma retorik när han förlorat val i Israel.
Splittrande budskap
Globala medier har dominerats av nyheter om Donald Trump alltsedan presidenten flyttade tillbaka till Vita huset i januari. Det handlar om tullkrig, deportationer, insatser för att få slut på krigen i Gaza och Ukraina samt hot om att annektera Panamakanalen, Grönland och Kanada.
Men det rapporteras också att liberala politiker i bland annat Australien och Kanada vunnit mark, som en form av motreaktion mot Trump. Och på vissa platser, som i Rumänien där presidentval nyligen hölls, uppges högerpopulister ha fått en skjuts av Magarörelsen. Det sistnämnda är Kevin Casas-Zamora inte helt övertygad om, trots att ytterhögerpartiet AUR:s presidentkandidat George Simion är en uttalad Trumpanhängare.
— Både Australien och Kanada har mittenorienterade väljarkårer som kan tänkas reagera på det som sker i USA. Men i Rumänien har andra krafter polariserat väljarna att gå mot extremhögern, påpekar han.
Valresultatet i Kanada är dock svårt att förklara utan att ta in Trumps splittrande politiska budskap.
Trump har gång på gång gjort utspel om att Kanada borde bli "USA:s 51:a delstat". Och Kanada, jämte Mexiko och Kina, var de länder som presidenten inledde sitt globala handelskrig emot. Konservativa partiet var favorittippat inför valet där i april, men dynamiken i valrörelsen ändrades på grund av Trump-oro. Det ledde till att Liberala partiet segrade och att Mark Carney fick fortsätta som premiärminister.
— Kanada är inte till salu och kommer aldrig vara det, sade Carney vid ett besök i Vita huset nyligen.
Nytt tonläge
När republikanen Donald Trump 2015 åkte nerför den gyllene rulltrappan i Trump Tower för att lansera sin presidentkandidatur gjorde han också något annat som fått globala konsekvenser: Han sänkte ribban för vad som anses accepterat för politiker att säga.
I sitt första kampanjtal påstod Trump att USA blivit "en soptipp" för andra länders problem. Han anklagade migranter från Mexiko för att vara våldtäktsmän som för med sig droger och brottslighet. Kort därpå började Trump sätta öknamn på motståndare, namn som gärna skrevs i versaler i sociala medier.
Sådan retorik hade i princip aldrig hörts i världens demokratier, knappt heller bland auktoritära ledare eller populister. Men många tog efter.
— Han har ändrat det politiska tonläget. Med det är viktigt att skilja på orsak och symptom. På ett plan är Trump genialisk, hans språk är så anpassat till dagens politiska kommunikation, säger Casas-Zamora.
På sociala medier har subtila, eftertänksamma budskap gett vika för en hårdare ton, resonerar Ideachefen. Trump kan ses som en produkt av den utvecklingen. Och den tidigare realitystjärnan vet hur han ska använda medierna.
— Alla som varit på sociala medier vet att det uppseendeväckande fungerar. Algoritmerna gillar det.
Erdogan kollar
I en tid av omvälvande förändringar – som nu med klimatkrisen, den digitala omställningen och migrationen – brukar väljarkårer historiskt söka sig till "starka män" som säger sig kunna upprätthålla ordningen. Ur det perspektivet är det inte märkligt att Donald Trump tycks agera för att stärka presidentämbetets makt genom att ta kontroll över domstolar, universitet och organisationer. Men är han därmed ett demokratiskt hot?
Statsvetardoktorn Casas-Zamora, som varit biträdande vicepresident i Costa Rica och undervisat på Georgetown University i USA, drar på svaret.
— Mycket av det som sker i USA är djupt problematiskt. Uppfattningen att man kan agera utan ansvarsutkrävande stärker autokratiska ledare världen över. (Turkiets president) Erdogan följer utvecklingen noga.
