Grandi besöker Sverige när ett årtionde som högkommissarie för flyktingorganet UNHCR lider mot sitt slut. Han vill säga tack, men kanske framför allt ”Snälla – fortsätt”.
Den 68-årige veterandiplomaten känner en stor oro när land efter land tar kliv tillbaka från det internationella samfundet och rättsordningen. Fler människor drivs på flykt i alltmer brutala konflikter där det tas allt mindre hänsyn till humanitär rätt, varnar han.
— Jag upplever att grunden står svagare än den gjorde när jag började, säger Grandi.
— Att utkräva ansvar för brott mot de mänskliga rättigheterna är väldigt svårt att vidmakthålla eftersom det genast överlappar med politik. Men om det inte sker så försvagas hela systemet mer och mer.
Gaza som exempel
Mycket av detta ställs på sin spets i det rasande Gazakriget: ett enormt civilt lidande, mängder av krigsförbrytelser och en oförmåga hos omvärlden att gripa in.
Filippo Grandi har arbetat i regionen en lång tid, då han tidigare ledde det särskilda FN-organ som ansvarar för arbetet med palestinska flyktingar (Unrwa). Han understryker att Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och dess gisslantagande utgör tydliga brott.
— Men svaret, att fullständigt förstöra ett helt samhälle och hela städer, är oacceptabelt och utgör ett brott mot internationell rätt. Det är ett väldigt stort exempel i dag på det jag åsyftar.
Sparkat ut FN
Under kriget har Israel sparkat ut Unrwa ur Gaza. Ett utdömt israelisk-amerikanskt initiativ som har klivit in i FN:s ställe har tydligt visat att det inte kan ge den hjälp som krävs och utsätter också människor för fara, enligt Filippo Grandi.
Vad har då FN för roll kvar att spela? I första hand vara berett att rycka in om och när en vapenvila kommer till stånd, enligt Grandi.
— Även om vi får en vapenvila, och detta helvete på jorden äntligen kommer till ett slut, så krävs en ordentlig fredsprocess. Om man inte återupptar diskussionen om en tvåstatslösning kan man ha vapenvilor som varar i dagar, veckor eller månader. Det kommer bara att starta på nytt, säger italienaren, och tillägger att det som sker får oöverskådliga konsekvenser även för staten Israels säkerhet.
”Där erosionen sker”
Det handlar inte bara om Gaza, understryker flyktingkommissarien. Han nämner Ukraina, Sudan, Kongo-Kinshasa, Jemen, Myanmar och fler konflikter där omvärlden inte förmår sätta ned en fot. Och det handlar om krigets lagar, humanitär rätt, mänskliga rättigheter och asylrätt – principer som FN byggts på.
Det är säkerhetsrådet som fattar skarpa beslut. Där sitter invasionsmakten Ryssland med vetorätt, liksom USA som flera gånger om har stoppat krav om vapenvila i Gaza.
— Det har blivit ett ganska dysfunktionellt organ, säger Grandi.
— Institutionen är inte starkare än dess medlemsstater. Det är där erosionen sker och det är där som FN:s anseende som ett system för internationell samexistens falnar.
