EU-kommissionen har presenterat sitt förslag om nytt klimatmål för att nå nettonoll-utsläpp år 2050. Förslaget som nu ska diskuteras av EU-ländernas miljöministrar och röstas om i EU-parlamentet föreslår en minskning av växthusgaser inom EU med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer.
Förslaget har med ”flexibilitet” där länderna kan investera tre procent i länder utanför EU och räkna med det i klimatarbetet.
Det är ett sorts ”smörjmedel” för att få med medlemsländerna då det är billigare än inhemska investeringar, enligt Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Linköpings universitet och Utrikespolitiska institutet.
— Problemet med det är att många sådana projekt tidigare visat sig leverera mindre utsläppsminskningar än beräknat. Det är ofta många led då man betalar andra för att minska utsläppen och dessutom är det svårt att veta om de investeringarna leder till ökade utsläpp någon annanstans, säger hon.
Blir definitionsfråga
EU vill dessutom till 2050 bli den första klimatneutrala kontinenten.
— Man kan tänka sig att det betyder att man är klimatneutrala på hemmaplan, men nu öppnar man upp för att det ska kunna betyda att man också har minskat utsläpp i andra länder. Det blir en definitionsfråga.
Hon lyfter också att tvärtemot vad många forskare rekommenderar är arbetet med att fånga upp koldioxid en del av målet om utsläppsminskning. Det bör vara separat för att inte blandas ihop med att minska utsläppen, då utfasningen av det är väsentligt för att nå Parisavtalets temperaturmål.
Kritisk till Sveriges roll
EU:s klimatvetenskapliga råd hade föreslagit kommissionen att minskningen skulle vara mellan 90-95 procent – men med investeringar utanför EU anser kritiker att kommissionen inte följer rådets förslag. Världsnaturfonden (WWF) kallar målen ”otillräckliga” och investeringar utomlands ”tvivelaktigt”.
”Om Kommissionen nu vill stärka konkurrenskraften är det inte logiskt att slösa skattemedel utanför EU, det är bättre att investera i europeiska företag och arbetare”, säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF, i ett pressmeddelande.
Naturskyddsföreningen är dessutom kritisk till vilken roll Sverige har haft i att få med förslaget om investeringar utanför EU.
”Det riskerar att urholka ambitionsnivån i klimatarbetet och leder till att klimatomställningen fördröjs. Sverige borde visa ledarskap och driva på för att EU i stället antar ett mål om nära noll till allra senast 2040”, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
