Internationella friidrottsförbundets (World Athletics) beslut att återinföra könstester har resulterat i blandade reaktioner. Vissa menar att testerna utgör ett intrång i den personliga integriteten, att det inte kan garanteras att de är helt korrekta – andra ställer sig positiva och ser det som ett steg mot rättvisa tävlingsklasser.
— Jag personligen tycker inte att det känns konstigt, stressigt eller obehagligt, säger landslagsprofilen Tilde Johansson. Som idrottare vill man ha en rättvis idrott. Jag hoppas att folk respekterar reglerna och inte stressar upp sig över att det ska vara jobbigt, detta är till för att skydda kvinnoklassen, inte eliminera eller peka ut folk.
Biologiska skillnader
Varför behövs testen?
— Det har varit diskussion kring att vissa har mer biologiska fördelar och det är svårt att dra gränsen. Det är biologiska grunder som skiljer oss åt, kvinnor och män. Har man mer av det (testosteron) så är det klart att det påverkar resultaten, även om det inte är allt.
Hon fortsätter:
— Jag hoppas inte att unga tjejer ser det som jobbigt och tar avstånd från sporten. Som jag förstår det gör vi ett enkelt salivtest en gång och jag hoppas att det blir en norm, lika naturligt som dopningstesterna.
Ett uppmärksammat fall inom friidrotten är det om den sydafrikanska löparen Caster Semenyas höga testosteronnivåer. Där har de rättsliga prövningarna pågått i snart tio år. Sedan World Athletics (WA) införde nya testosteronregler 2019 har OS- och VM-guldmedaljören på 800 meter inte kunnat springa på distansen eftersom hon inte velat sänka sina testosteronnivåer.
”Rättvisa tävlingar”
Den svenska VM-delegationen välkomnar könstesten.
— Det är samma sak som antidopningsarbetet, säger Sveriges förbundskapten Kajsa Bergqvist. Alla aktiva måste till exempel uppge var de befinner sig hela tiden. Det är klart det också inkräktar på aktivas integritet att hela tiden rapportera var man befinner sig. Men det är ett pris som aktiva generellt är beredda att betala för att ha en rättvis idrott.
Könstester har funnits tidigare inom friidrotten, men ersattes runt millennieskiftet helt med tester av testosteronnivå eftersom de gamla metoderna bland annat ansågs för opålitliga. Nu är de alltså tillbaka – och kan de göras på ett säkert sätt är det något bra, menar förbundskaptenen.
— Det är i grunden positivt att WA ändå ser att den kvinnliga tävlingsklassen ska försvaras och att det blir rättvisa tävlingar.
