1. Avskaffa sexköpslagen
2. Avskaffa all immaterialrätt & legalisera all digital kopiering
3. Avskaffa momsen
4. Avskaffa alla punktskatter
5. Avskaffa all informationsfiltrering - förbjud censur
6. Avskaffa LAS och MBL
7. Avskaffa riksbanken
8. Avskaffa aktiebolagslagen
9. Avskaffa äktenskapet och sambolagen - låt folk ingå vilka avtal de vill
10. Avskaffa folkhälsoinstitutet - begrav makarna Myrdahls politik
11. Avskaffa fastighetsskatten
12. Avskaffa den statliga inkomstskatten
13. Avskaffa public service
14. Avkriminalisera knark
15. Avkriminalisera organhandel
16. Avreglera alla monopol på riktigt (systemet, apoteket, svenska spel etc.)
17. Inför frihandel på riktigt - avskaffa alla tullar
18. Inför fri invandring på riktigt - öppna alla gränser
19. Inför riktig marknadsekonomi
20. Inför yrkesarmé på riktigt
21. Inför marknadshyror
22. Lämna EU - så länge de inte går med på våra krav
23. Tillåt marknadspriser på alla kroppsdelar (i synnerhet ägg och spermier)
24. Låt folk få ta betalt för att vara surrogatmamma
25. Köp upp Island & Grekland (för alla semesterändamål!)
26. Minimera antalet myndigheter
27. Montera ner socialförsäkringssystemet - låt människor bestämma själva om de vill vara med i staten
28. Offentligt finansierad information (som forskning och kultur) ska vara fri och öppen för alla
29. Låt högskolor och universitet bli självstyrande på riktigt
30. Sänk skatten!

Skämt åsido - höga skatter är, precis som vi visat med den här listan, inte det enda problemet vi har i Sverige. Men det är ändå ett problem. De modesta skattesänkningar som Alliansen genomfört har gett ett vanligt vårdbiträde en hel efter skatt-månadslön extra per år. Trots detta ligger vi fortfarande i skattetoppen i världen, och det är svårt att säga att utbildning verkligen lönar sig.

Ungefär åtta av tio skattekronor går tillbaka till den som betalat in dem. Med andra ord finns enormt med utrymme att återföra ansvaret till den enskilde medborgaren istället för att staten ska få sno åt sig det. Beslutanderätten över sina pengar ska människan ha själv. Det är trots allt hon som tjänat in dem.

/Hanna

Högskolor och universtitet ska vara självstyrande, men styrelserna består av politiker, och de lyder fortfarande allt för mycket under politiska beslut. Vi behöver självstyrande universtiet och högskolor som kan stå sig i den internationella målen och politiker borde sluta peta i småbeslut.

Det borde vara upp till högskolorna att själva bestämma om antagningssystem, forskningsområden och regler. Låt universitet och högskolor bli självstyrande på riktigt.

/Johanna

Jag förstår om de flesta som förespråkar att surrogatmödraskap ska vara tillåtet inte gillar att klumpas ihop med organhandel och sexköp, men i grund och botten handlar det om samma principer. Rätten till sin egen kropp.

På något vis är det helt oförståeligt hur någon som kallar sig feminist vågar omyndigförklara kvinnan så till den milda grad att hon inte själv ska få välja att bära ett barn.

Finns det problem med kvinnor som utnyttjas? Ja. Men precis som i fallet med organhandel handlar det om att bekämpa fattigdomen, inte de uttryck den tar sig. Här i Sverige borde det dessutom vara fullständigt okontroversiellt med surrogatmödraskap. (I synnerhet i sådana fall där det inte ens utgår någon ersättning.)

Principen handlar alltid om kvinnans rätt att välja - oavsett vad hon väljer. Oavsett om du tycker att det verkar korkat, farligt eller omänskligt. I grund och botten är det väl dessutom något fantastiskt, det här med att välja att bära och ge liv till en ny människa - oavsett om man själv sedan är att beteckna som förälder?

/Hanna

Egentligen är det enkelt. Om vi ska finansiera saker som forskning och kultur med offentliga medel, så borde det vara tillgängligt för alla att ta del av. Vi har ju redan betalat för det, så varför skall vi då inte få använda det?

Det kan finnas olika poänger att använda en del av våra gemensamma medel till forskning och kultur. I synnerhet det förra. Så länge vi finansierar det borde vi också släppa det fritt för användning. Statliga museer borde ha gratis inträde, forskare borde släppa sin forskning, data och rapporter fria för alla att läsa och ta del av, och kultur som skapas med stöd av våra medel borde släppas fri för alla att ta del av.

Vi borde helt enkelt införa offentlighetsprincip på offentligt stödd information. I synnerhet för immateriella verk som är lätta att sprida och inte kräver några större resurser för att andra skall kunna ta del av dem.

Det borde vara enkelt. Lägger vi offentliga medel på verk av olika slag, ska vi alla kunna ta del av dem.

Släpp informationen fri!

För övrigt tackar vi gamle Blogge/Niklas för rätts- och infrastrukturposterna i hans drömregering.

/Johanna

Ibland kan man dock råka ut för människor som försöker få en att göra saker man inte vill - människor som försöker ta över ens liv och bara vill att man följer deras egna regler. Lite så har EU blivit - istället för en hälsosam samhörighet låser man fast medlemmarna och sluter sig samman.

Ett rimligt EU-sammarbete måste ha grunden i mänskliga rättigheter - inte protektionism och övervakning. Det borde ha som mål att slopa tullar och öppna för fri invandring, inte att bygga murar. Som det är nu låser man in medlemsländerna i en i och för sig beundransvärd frihandelsunion, men samtidigt stänger man alla andra ute. Man pysslar med gigantiska subventioner, skickar på oss lagar som IPRED och Datalagringsdirektivet, stänger människor ute och har till och med en valutaunion.

Någon måtta får det faktiskt vara.

Den 16 juni förra året avskaffades förvisso den allmänna värnplikten - men bara i fredstid. Skareva så skareva, tycker vi.

Värnplikt är i grund och botten inget annat än tvångsarbete. Vet ni vad man brukar kalla tvångsarbete? Jag behöver nog inte använda s-ordet för att alla ska fatta.

Ingen ska tvingas slåss bara för att den råkar vara född inom vissa gränser. Våld får överhuvud taget endast brukas i självförsvar - och ingen ska någonsin tvingas lyfta geväret. Den risken finns dock fortfarande, i och med dagens reglering.

/Hanna

Den här historien är fruktansvärd och helt förfärlig. Läs gärna igenom hela texten om hur en felbehandlad svårt sjuk person nekas ersättning från försäkringskassan, blivit fråntagen all värdighet och hamnat mellan stolarna i myndighetsträsket.

Det är helt enkelt inte okej och varje politiker med en smula anständighet i kroppen borde ta ett steg i från det här, och göra allt för att sådana här historier inte skall hända.

Vad tänker vi då, som trots sådana här historier vill montera ner socialförsäkringssytemet? Hur kan vi ha ett samvete som inte blir socialister och tar avstånd från regeringen bums med det samma?

Vi tror att det finns andra lösningar, och att staten nödvändigtvis inte alltid löser allting bäst. I dag är systemet uppbyggd på en försäkringskassa som inte fungerar och få skyddsnät att falla tillbaka på. Om man själv sparar pengar, eller till exempel äger sitt boende som i historien ovan måste man först göra sig av med de tillgångar man har innan man blir överlämnad till socialstyrelsens tistelfamn.

Det hårda byråkratiska klimatet är inte medmänskligt, oavsett om det handlar om försäkringskassan som fattar inhumana beslut, eller migrationsverket som firar avvisningar med tårta. De svenska myndigheterna har betett sig inhumant och omänskligt oavsett färg på styrande regering.

Systemen måste förändras i grunden. Det måste finnas plats för en medmänsklighet i de byråkratiska snårskogarna, samtidigt som vi måste förändra synen på vad som är statens ansvar och vad som är vårt egna. Det finns för lite utrymme för eget sparande i dag, och systemen måste vara så flexibla att människor kan ta sig igenom dem.

Det måste gå att kombinera en arbetslinje med en mänsklighet. Förr drabbade misären främst flyktingar som levde gömda och inte fick ta de jobb de kunde hitta. I dag slår utförsäkringen hårt mot sjuka. Vi vill montera ned välfärdsstaten för att fler skall kunna omfattas av den, och framför allt de som i dag lever på marginalen. Vi vanliga arbetande friska, skulle gott kunna ha vårt närmsta skyddsnät i en privat försäkring.

/Johanna

I dag har vi hundratals myndigheter som skall utföra statens arbete. Det är för många, det skapar byråkratiska snårskogar, och det cementerar staten som form. Nuvarande regeringen har gjort lite för att minska dem i antal. Från 536 stycken i slutet av 2005 till 394 i slutet av 2009. Det är ett bra jobb, men det är fortfarande för många.

Som libertarianer tycker vi att varje myndighets existens borde ifrågasättas, ofta och hårt. På samma sätt som statens makt över olika område borde ifrågasättas hårt och ofta. Vi vill ha en stat som är så minimal som möjligt, och då kan man inte försvara fler myndigheter än vad som är absolut nödvändigt.

Det är helt enkelt så, att less is more.

/Johanna

Handel är trevligt, och även om minister Ewa Björling vurmar lite väl mycket för patent och immaterialrättsliga skydd, så är hon en riktig frihandelsförespråkare. Vi pratade både om export, och att det är lätt att glömma importfrågorna. Handel går ju åt två håll, och tullar är sällan en bra idé.

Jag och Hanna vill ju avskaffa alla tullar på riktigt, men ett frihandelsavtal med USA, känns faktiskt som en rätt bra vision till att börja med...

/Johanna