Faksimil nt.se

Som jag skrev tidigare i veckan så vill jag komma tillbaka till den här artikeln – skriven av journalisten Mats Willnert och som publicerades av nt.se.
Mats Willner praktiskt taget äter ur Isabellas hand och det är riktigt smärtsamt att ta sig igenom hans text.
Finns det inte längre någon yrkesstolthet kvar inom journalismen eller vad är anledningen till att ingen verkar kontrollera faktan bakom Isabellas ogrundade påståenden, än mindre ifrågasätta henne?
Har man hellre med en artikel on Isabella utan tillstymmelse till sanning, än ingen sanning alls?

Breakit är ju av precis samma skrot och korn.
De har oftast varit först med att publicera information om Isabella som de sondmatas med av Isabella eller någon hennes team, och när sedan andra medier gör ”re-writes” på dem och hänvisar till Breakit som gälla så har hennes lögner helt plötsligt fått ben och blivit en sanning.

Men åter till Norrköpings tidningar och artikeln av Mats Willner.
Är han så tacksam över att Isabella tar sig tid ur hennes ack så pressade dag att allt han lärt sig som journalist är som bortblåst, eller kan det rent av vara så att det är Isabella själv som tillsammans med sin assistent/pressansvarige/Head of klipp och klist och annat passade skrivit texten själva och haft det som krav för att nt.se överhuvudtaget ska ha någonting att publicera?
Här nedan tar jag upp två exempel ur den här artikeln som borde resultera i att Mats Willner blir förpassad ner i arkivet ett tag för det här är bara så…
Jag saknar ord…

Mats Willner verkar se på Isabella på samma sätt som jag såg på Lotta Engberg när hon uppträdde på Skara Sommarland när jag 6 år.
Med tindrande ögon och en gapande mun. Men då var jag 6 år. Mats Willner är en vuxen och förmodat journalist.

• Bloggen är i dag en av Nordens absolut största med 1,5 miljoner följare och översätts till fyra andra språk (engelska, franska, tyska och arabiska). Det blir lite kejsarens nya kläder över det hela. Bella fortsätter hävda sina falska siffror och ingen vågar ifrågasätta dem så hon upprepar bara sina lögner om och om igen med hopp om att hennes faktiskt statistik ska glömmas bort.
  Sanningen: Isabellas blogg har 260 000 unika besökare i veckan enligt den officiella statistiken.
• I oktober reser Isabella Löwengrip till Saudiarabien, där hon ska föreläsa för 44 000 (!) kvinnor.
  Sanningen: Tidigare i veckan avslöjade jag att varken Isabella eller Löwengrip har någon som helt business i Dubai eller Saudiarabien och ingen vet vem hon är så att hon ska dit och föreläsa ser jag som ytterst osannolikt. Om hennes namn inte ens kunde locka folk att besöka Löwengrips event i Dubai när hon och Pingis var där så undrar jag hur hon ska kunna samla 44 000 kvinnor att föreläsa för.
  Å andra sidan skulle 44 000 kvinnor kunna vara 4.4 st kvinnor eftersom Isabella inte direkt är känd för att uppvisa korrekt statistik. Fyra och en halv kvinna borde hon kunna skrapa ihop i utbyte mot kräm och klet.

Och sen det här:

Hon tar, bokstavligen, andan ur dig med sin passion, sitt driv, sin vilja och sin historia.
Den är unik.
Som Isabella Löwengrip.

På Arlanda innan flyget till Marbella.

Trovärdighet är ett av de viktigaste verktyg en influencer har och den kan skadas på fler sätt än att bara ljuga om statistik eller berätta om hur man har ett excelark till hjälp för att manipulera sina läsare till att passa ens agenda.

Vi har vid upprepade tillfällen diskuterat vilka varumärken vi tycker förlorar mer än de vinner på sin marknadsföring genom influencers och ett av namnen som i princip alltid dyker upp är klockföretaget Daniel Wellington.
De marknadsför sig överallt och ingenstans, uteslutande via influencers och detta ”spammande” gör att många som egentligen skulle vilja köpa deras produkter struntar i det då man tröttnat på att få dem upptryckta i ansiktet.

Här har vi lite av en tvåstegsraket i katastrofal marknadsföring, där både företag OCH influencer tappar trovärdighet.
Influencers, genom att så tydligt visa att hon inte tänker bära Daniel Weelingtons klocka en enda sekund längre än nödvändigt efter hon filmat sitt reklamklipp. Ett reklamklipp där hon försöker påverka sina följare att köpa samma klocka som hon själv inte vill bära mer än nödvändigt.
Den byts nämligen ut mot en klocka från Cartier som hon med största sannolikhet haft beredd i väskan..
Hon hade inte tid att byta om innan hon skulle upp på scenen, men att byta klocka – det hann hon med.
Man får ju prioritera!

Hon vill alltså att hennes följare ska lägga sina pengar på en klocka från Daniel Wellington, men själv skulle det aldrig falla henne in att ha den på sig.

Och så företaget.
Att marknadsföra sig via en influencer som avslöjats som en lögnare där hon ljugit om sina siffror och som inte ens vill bära klockan hon fått betalt för att visa upp är sannerligen inte till deras fördel.
Ja, jag är övertygad om att det säkerligen finns fler influencers som inte heller bär klockan efter avslutad kampanj men de har i alla fall den goda smaken att sköta det hela snyggt.

Daniel Wellington har i likhet med exempelvis Babyshop betalat för att få vara ett av Isabellas ambassadörskap vilket betyder att de signat upp sig för kampanjer i minst 6 månader.
Jag vet inte riktigt hur det fungerar i Sverige med ambassadörskap av olika produkter men hade det varit i USA hade det här klockbytet inte setts med blida ögon.

2001 signade Britney Spears en deal med Pepsi på hela 8 miljoner dollar men fick se sig utbytt mot Beyonce efter att bland annat ha fotograferats med en Coca Cola i handen.
Borde inte Daniel Wellington kunna ställa samma krav på Isabella, att så länge de betalar henne för att vara företagets ambassadör så vill de inte att hon bär en klocka från ett annat märke, och om hon nu ska göra det så får hon sköta det hela snyggt?

Det här – inte snyggt.
Jag undrar vad Daniel Wellingtons marknadsavdelning tycker om detta? Det kan ju inte vara supernöjda tänker jag…

Tack för tips!

Igår hängde jag ett bra tag inne på Apoteket då min Lilla Snöboll behövde smärtstillande eftersom tant Veterinären varit och karvat i henne.

Jag passade i vanlig ordning på att sniffa på alla nya produkter – bland annat Penny och Philippa Parneviks samarbete med Apoliva – och ett inlägg om det kommer om några timmar.

Men…en annan sak som jag också hann med medan jag väntade var att inspektera Löwengrips nya produkter.
De bilder som tidigare visats upp har förmodligen varit animerade bilder så det var spännande att kunna fingra lite på dem på riktigt.

Min åsikt som nu följer har ingenting att göra med vad jag anser om Isabellas lögner eller sätt att behandla sina anställda utan det är min reflektion efter att ha sett produkterna live.

Jag vet inte om Löwengrip har någonting att säga till om när det kommer till produktplacering, men att hamna bredvid Apolivas snarlika produkter är ingen höjdare – särskilt inte som Apolivas produkter mer drar åt sig ögonen än vad Löwengrips gör.
Jag undrar om det slagit gänget på Löwengrip hur snarlika deras nya produkter är Apolivas?

Jag fattar helt enkelt inte hur de tänkte när de kom fram till att ändra utseende på sina produkter? Till det HÄR?
Det nya utseendet är så otroligt trist och på nära håll ser man att förpackningen inte är av någon vidare kvalité.

Titta här nedan på deras tidigare utseende och på hur produkterna såg ut i hyllan, och jämför med det nya utseendet.
I mars 2017 skrev jag ett inlägg om de tuböverdrag som Isabellas inredare satt på hennes tuber inne på gästtoan.
Förhoppningsvis kommer det likadana överdrag till alla Löwengrips nya produkter så man i alla fall slipper se dem.

Vad tycker NI?
Jag tycker katastrof!
Håller ni med mig eller finns det någon som tvärt emot tycker att detta är ett stort kliv närmare att bli nya Estee Lauder?