Vi måste göra det svårare att bli svensk medborgare
Ungsvenskarna SDU: Ett stärkt medborgarskap kan medverka till att Sverige med tiden åter blir ett sammanhållet land med minskad segregation, utanförskap och kriminalitet.
Ted Bondesson är migrations- och assimilationspolitisk talesperson för Ungsvenskarna SDU.
Medborgarskap är ett kontrakt gällande rättigheter och skyldigheter mellan individ och stat. För att ansöka om svenskt medborgarskap ställs idag extremt låga krav.
Sveriges medborgarskapslag är i detta närmaste unikt i Europa. Att erhålla medborgarskap i Sverige är mest likt ett godisregn på ett nöjesfält, det tycker vi ungsvenskar är problematiskt.
Vi menar att det är angeläget att höja medborgarskapets status, dels genom att öka incitamenten för att söka medborgarskap och dels genom att ställa tydliga krav på vad som behöver uppfyllas.
Kraven för att bli svensk medborgare bör vara att man kan styrka sin identitet, har arbetat och betalat skatt under en tid, bott och levt skötsamt i landet under en längre period samt genomgått en medborgarskapsutbildning.
Medborgarskapsutbildning bör, utöver det svenska språket, innehålla faktakunskaper om det svenska samhället till exempel hur landets politiska och ekonomiskt system fungerar, landets historia samt dess traditioner och normer.
Målet med en sådan utbildning är att ge invandrare en specifikt nationell samhällskunskap som kompenserar för den kunskap som erhålls av att ha växa upp i en svensk kontext med svensk skolgång. Det ger en gemensam kunskapsplattform som underlättar i det sociala samspelet med infödda svenskar och därmed minskas risken för kulturkrockar.
Medborgarskapsutbildningen avslutas lämpligen med en medborgarskapsexamen och en ceremoni på nationaldagen där de nya medborgarna välkomnas. På det sättet kan de nya medborgarna bli en naturlig del av samhället och medborgarskapet i sig görs så till ett verktyg för förbättrad integration.
För att skapa incitament för att bli medborgare skall medborgarskapet ges ett innehåll som tydligt separerar medborgare från icke-medborgare. Endast medborgare bör ha möjlighet att påverka landets utveckling i det demokratiska systemet samt ha full tillgång till landets välfärdssystem, medan icke-medborgares tillgång till välfärden görs mer begränsad.
En kvalificeringstrappa där icke-medborgare kan klättra och för varje steg få ta större del av välfärden är att föredra då detta ger belöningar längs vägen och en successiv väg in i samhället.
Staten har med nuvarande lagar mer eller mindre samma ansvar för landets medborgare som för de icke-medborgare som befinner sig i landet.
De som har uppehållstillstånd har samma tillgång till all välfärd som en medborgare har. Dessutom ger ett beslut i riksdagen från 2013 även illegala invandrare, som enligt lag inte ens har rätt att vistas här, tillgång till skattefinansierad välfärd, så som sjukvård, inklusive tandvård!
Deras barn får även skolgång. Det är uppenbart att detta dränerar våra skattemedel och överbelastar välfärden.
Ungsvenskarna menar även att vi som människor värderar det som vi har fått anstränga oss för högre, än det som bara följer med frukostflingorna. Höjd status på svenskt medborgarskap och strävan efter att nå detta medborgarskap får en gemenskapsskapande effekt för att ena vårt nu så sargade land.
Genom att sätta upp tydliga krav blir det lättare för nyanlända att veta vad som förväntas av dem för att bli en del av det svenska samhället. Medborgarskap blir därmed slutmålet och invandraren har visat sig villig att bli en del av det svenska samhället.
En kvalificeringstrappa medför även en minimering av att antalet ekonomiska migranter som lockas hit för att leva på bidrag. Det leder, i sin tur, till en högre acceptans bland svenska skattebetalare som bekostar systemet.
När de som kommer till landet förväntas uppfylla mottot ”gör din plikt, kräv din rätt!” så kommer acceptansen bland svenskar öka och invandrare kommer att välkomnas in och respekteras till en högre grad än idag.
Genom den gemenskap som dessa förslag på sikt kommer bidra till kommer den nationella samhällstilliten, som är avgörande för sammanhållningen i ett samhälle, successivt att öka igen.
Det är den sociala tilliten som förenar människor och som gör oss villiga att lita på varandra, betala skatt och följa lagar, vilket i sin tur är det som möjliggör välfärd, trygghet, säkerhet och stabilitet. Den tilliten minskar märkbart i Sverige i detta nu.
Ett stärkt medborgarskap och ett starkare nationellt synsätt kan medverka till att denna negativa trend vänder och med tid få Sverige att åter bli ett sammanhållet land med minskad segregation, utanförskap och kriminalitet.
Ett Sverige byggt på tillit och gemenskap är ett bra Sverige för alla.
Ted Bondesson,
Migrations- och assimilationspolitisk talesperson, Ungsvenskarna SDU
