Onsdag 23 Jun
Stockholm

Låt inte de moralbefriade Eddie Meduza-mobbarna vinna

Denna text är hämtad från bloggen jorgenastonson.blogg.se.

1 av 3
Donald Trump.
2 av 3
Donald Trump. Foto: Evan Vucci
Jimmie Åkesson.
3 av 3
Jimmie Åkesson. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Jörgen Astonson skriver om Trump, om Åkesson, och de föråldrade vita män som han menar gjort deras framfart möjlig.

Kommentera (27)
Kopiera länk
Dela
Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Läs mer

Just de av mina jämnåriga som var de mest moralbefriade och nihilistiska. Vandaliserarna, fuskarna, klottrarna, mopedtjuvarna och bedragarna, de som krossade busskurer och skar sönder säten. De som hade sämst omdöme. Det är också de, har jag märkt, som i dag gapar högst om ungdomars eller invandrares påstådda stenkastande och annan dekadens. Om socialgrupp 3:s förmenta fusk med bidrag.

De som hånade oss när vi gick med i politiska ungdomsförbund. För att vi lyssnade på musik av Springsteen och Lundell i stället för Eddie Meduza. Dessa skall vi lyssna på nu.

För nu vill de prata politik. Jag ser dem över allt i mitt flöde. (och om jag tar bort dom ur mitt flöde så är det alltid nån som skickar muntra skärmdumpar på eländet).

Att de tappat 35 år bekymrar dem inte. Att prata politik med dem är som att prata fotboll med mig: Jag förstår inte. Saknar spelförståelse. Gillar bara anfallen och målen. Skönheten i ett disciplinerat spelsystem går mitt otränade öga förbi. Då behöver jag veta att hålla käften lite grand.

Som man knuffat och puffat för att fösa med dessa ännu ej mentalt redo män in i framtiden. För att inte de skall rösta på en Trump eller en Åkesson. Men när skall vi någonsin lära oss att det inte fungerar så. Gubbarna låter sig inte knuffas. Självsäkerheten är det inget fel på.

I USA är de nu 47 procent. I Sverige kanske 20, de som ännu inte är mentalt redo för att ta steget in i framtiden. Vi hoppas att lite mästrande och dominans skall göra jobbet. Hur svårt kan det va? Vi tror att vi kan driva in dem med spott och spe. Tvinga med dem. Lyssnar de inte så höj rösten. Fattar de inte så skrik. Jag är också självsäker gubbe.

Våra barn, The Millenials, de yngsta väljarna är redan där för längesedan. (I USA-valet gav de Clinton en förkrossande majoritet.) Men de äldre vita männen vill inte. Det går för fort för dem. Här som över där. Tokvägra blir enda sättet.

Situationen påminner om den på sextiotalet mellan de upproriska ifrågasättande fyrtiotalisterna och deras hopplöst föråldrade föräldrageneration. Respektera oss vi vann kriget åt er! Vem hade då trott att det skulle finnas en liknande generation tokvägrande gubbar om femtio år som skriker efter hårdare tag. Då som nu. Allt är cykliskt. Till och med mina glasögonbågar ser ut som deras.

Jag tänker på dem som alltid vill se hårdare tag mot svaga och utsatta. De som alltjämt håller fast vid att homosexualitet är ”mot naturen”. De som intresserar sig så mycket för alarmerande (äkta eller påhittad) brottsstatistik men aldrig när den är positiv. De som aldrig riktat minsta ilska mot polisbrutalitet men alltid mot demonstranterna. Att demonstrationer är lagligt ens tänker de.

De som inte fattar varför kroppsstraff och dödsstraff skulle vara så pjåkigt egentligen. De som tycker att feminist är ett fult ord. Men också att de inte kan ses som kvinnofientliga eftersom de "älskar kvinnor".

De som kanske lite i smyg undrar varför lärare och föräldrar inte skall få smiska bråkiga ungar. De som tycker att psykiatriska diagnoser på barn bara är dalt och trams. Dalt över huvudtaget finns det för mycket av. Ta dem i kragen.

De som vet att invandring bara är en börda men aldrig en tillgång. De som inte ens blev lite irriterade när finansmännen blåste världen på flera tusen miljarder dollar. Eller att världens 58 rikaste personer äger mer än den fattiga häften av jordens 7,5 miljarder människor. Sånt gör bara kommunister. De som är arga på tiggarna men aldrig på orättvisorna och fattigdomen. Var och en får klara sig själv! Det är naturens gång. Dom.

De lyssnar givetvis inte på oss. De lyssnade på Eddie Meduza för helvete. Han var deras hjälte. De fattade inte ens att han var en fiktiv karaktär. För dem räcker det naturligtvis inte att framgångsrikt beskriva hur SD är idioter.

Så om vi inte vill att det skall gå lika illa i valet i Sverige kanske vi behöver vässa våra metoder. Jag vet bara inte hur. Jag tycker personligen att det är underbart att hitta på nya käcka skämt om SD:s obeskrivliga uselhet. Bara nöjet är nog för mig. Klippa en film om saken som många tittar på är ännu bättre. I och för sig. Men det gör ingen nytta.

Även om vi skulle få visa upp all SD:s uselhet på både SVT1 och TV4 på bästa sändningstid varje dag ända fram till valet tror jag inte att det skulle nå fram till en enda av dessa arga faktaresistenta gubbar. De är vaccinerade med både asbest och teflon.

Allt vi säger om SD:s uselhet blir bara som en attraktiv säljpitch för dem. En skimrande USP om en bättre tid befolkad av bara starka. Visserligen en påhittad tid som aldrig funnits annat än i fantasin. Inte ens 1981.

Med sådant går inte att konkurrera och framför allt inte att knuffa och puffa någonstans. Ingen är rädd för vargen där. De är rädda för något helt annat. Något som också är påhittat och fantasi. Ni vet vad. Så arbetar fascismen. Sedan kommer avtrubbningen och sedan normaliseringen. Sedan är fältet fritt för det som är ännu värre. Nazisterna är med på bokmässan och det är inget konstigt med det.

För att verkligen nå fram till dessa numer medelålders män, de som passar in på den anskrämliga profilen ovan hade man behövt börja med att tala om grundläggande värderingar. För mycket länge sedan. Det är nog för sent för de gubbarna nu. Jag tror jag skiter i er snart. En hel generation kan inte vara nihilister hela livet utan att det har sitt pris.

Men våra barn och den yngsta generationen väljare ger oss ändå hopp. Det kan vara det enda vettiga vi klarat av att göra. ”Dagens ungdom” är så oändligt mycket smartare och bättre än vad vi någonsin var eller är.

Jörgen Astonson

---

Läs även Teodor Stig-Matz krönika om Trump och det amerikanska valet.


Vill du också få ut din röst?
Håller du med?
Tack för din röst!
Kommentera (27)
Kopiera länk
Dela