Irena Pozar drog sin näthatare inför rätta

En av väldigt många människor som drabbats av näthat är journalisten Irena Pozar. När hon jobbade på Nyheter24 för några år sedan skrev folk riktigt vidriga saker till henne.

"Det är sexistiska feministidioter som Irena som skulle behöva hålla käften. Hon gör ju bara bort sig. Upp med en kniv i fittan på sexistiska feminister", skrev till exempel en 27-årig man efter en krönika om feministiska män som Irena Pozar skrev.

Hon polisanmälde mannen – som först dömdes och sedan friades i domstol.

Men trots att Irena Pozar sedan dess engagerat sig för att bekämpa näthat, och trots att en del av debatten också har handlat mycket om hot och kränkingar på internet, tycker hon ändå att hatet fortfarande finns kvar.

– Min bild är att det är minst lika mycket som innan, om inte mer, och att folk far minst lika illa. Kanske att den genomsnittliga svensken är mer medveten om det, men vi är inte mer skyddade mot det, säger Irena Pozar till Nyheter24.

Snarare tycker Irena Pozar att näthatet har blivit mer organiserat.

– Det går mycket fortare från a till drev än vad det gjorde innan. Så de här mörka krafterna har blivit ännu bättre på att ba "nu kör vi", säger hon.

Irena Pozar tror inte heller att näthatet kommer att minska under den närmaste tiden. Hon menar snarare att det redan är för sent att bättra sig för generationen som hon själv tillhör.

– Jag tror att den här generationen är körd. Det enda vi kan göra är att prata om det, upplysa, förklara hur viktigt det är att stå upp mot näthat, och att politikerna tar sitt ansvar, säger hon.

Prata mer om normer

Det är istället till dagens unga som Irena Pozar sätter sitt hopp.

Hon tror att vi behöver prata mycket mer om vilka normer som finns i samhället och hur dessa påverkar människor att hata på nätet.

– Utbildningsminister Gustav Fridolin skulle gärna få lyfta hur han vill få in diskussionen om näthat i skolan, när man pratar om internet, kvinnosyn och hur man ser på andra människor, säger Irena Pozar.

Hur skulle det kunna ske rent konkret?

– I skolan, särskild i ung ålder, pratar man väldigt mycket om alla människors lika värde och att du ska behandla någon som du själv vill bli behandlad. Det ska bli en självklar del att också prata om internet. Idag tror jag att vi pratar om hur man är som människa, och hur man är på internet. Men för mig är det samma sak.

Här är fler artiklar i vår granskning av situationen med näthatet:

Läs om när Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar om varför partiet bojkottar politikerveckan i Almedalen i Visby.

Läs om Mina Dennert som startade en Facebook-grupp mot näthat – och hur det fick med den sen.

Moderattoppen Tomas Tobé vill lösa problemen med näthat genom hårdare straff.

Även nya lagändringar som ska krossa näthatet är också på gång.

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.