"Friskolorna är en tillgång för Sverige"

Uppdrag Gransknings reportage om svenska friskolor väckte befogad ilska hos alla oss som vill ha en likvärdig skola där alla elever behandlas lika och får samma chanser i livet. 

Tanken med friskolereformen var ju just detta, att skapa valfrihet även för de elever vars föräldrar inte har den tjockaste plånboken. För den som har råd finns alltid möjligheten att sätta sina barn i en privatskola. Den reform som infördes i början av 1990-talet gjorde det möjligt för alla föräldrar att välja skola åt sina barn. Och valfriheten är uppskattad, i dag går 300 000 svenska barn i friskolor! 

Friskolorna är en tillgång för Sverige. Olika profiler och varierande pedagogik ger fler barn en chans att utvecklas. Friskolorna lyfter dessutom även de kommunala skolorna enligt en stor analys av Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, IFAU. Elevernas resultat höjs mest på kommunala skolor när det även finns friskolor i kommunen. IFAU vet inte om det är konkurrensen i sig som lyfter alla kommunens skolor, eller om det är så att nya idéer sprids i större utsträckning. 

Det är givetvis oerhört allvarligt om vissa friskolor i strid med gällande lag inte erbjuder plats för elever med särskilda behov. Samtidigt vet vi att många föräldrar upplevt att deras barn inte fått det stöd de behövt i den kommunala skolan och funnit räddningen i att flytta barnen till en friskola. Rätten att välja skola handlar även om att kunna välja bort ett dåligt alternativ. Faktum är också att kommunala skolor, till skillnad från friskolorna, har en viss laglig rätt att neka plats för elever med särskilda behov. Vi vet också att friskolorna faktiskt har större andel elever med särskilda åtgärdsprogram än de kommunala skolorna, och att man har större andel elever som får modermålsundervisning i andra språk än svenska. De tyder ju inte på att friskolorna generellt väljer bort elever med särskilda behov. 

Friskolor har funnits i Sverige i över 20 år. Den stora tillväxten av friskolor inträffade under de socialdemokratiska regeringarna 1994-2006. Problemen med bristande insyn och kontroll av friskolor och bristande likvärdighet mellan friskolor och kommunala skolor har varit väl kända. Men det var först när Alliansen tillträdde 2006 som frågan kom upp på den politiska dagordningen. Alliansen har skärpt skollagen, vässat tillsynsmyndigheterna och har också lyckats samla de sex partierna i friskolekommittén (M, FP, C, KD, S och MP) kring en gemensam linje. 

Friskolekommittén slog i våras fast att friskolorna har en viktig roll i det svenska skolsystemet, att valfriheten är viktig för eleverna, och att kvalitén är det viktigaste i den svenska skolan, inte vem som driver en skola. Man slog också fast att det är viktigt med ökad insyn i friskolesektorn och att de som driver friskolor har långsiktiga ambitioner. Förhoppningsvis kan de sex partiernas fortsatta diskussioner leda fram till tydliga riktlinjer om vad som ska anses vara långsiktighet när det gäller driften av en skola. En tidsgräns för hur länge man måste driva en skola innan den får överlåtas kan vara en sådan riktlinje. 

Friskolor som inte följer lagen ska straffas hårt. Men alla de friskolor som gör ett fantastiskt arbete med engagerad skolledning och lärare, och som ofta tar hand om de barn som ingen annan skola lyckats hjälpa förtjänar inte att dras med i kritiken. Med de skärpningar som Alliansen infört och de ytterligare åtgärder som friskolekommittén enats om värnas det fria skolvalet och mångfalden av skolor på ett ansvarsfullt sätt. Det fria skolvalet och friskolorna är här för att stanna. 

Jan Ericson (M) 
Riksdagsledamot utbildningsutskottet