Nyheter24 rapporterade nyligen om den remiss regeringen tagit fram som går ut på att man vill införa lättnader i de nuvarande amorteringskraven samtidigt som man höjer bolånetaket.
Om de föreslagna åtgärderna blir verklighet sker det den 1 april 2026. Det skulle i så fall vara en vinst för alla förstagångsköpare som vill in på bostadsmarknaden då möjligheten till att ta lån för bostadsköpet höjs från nuvarande 85 procent till 90 procent. Det innebär följaktligen också att kravet på kontantinsats sänks till tio procent.
De är vinnarna om nya reglerna för bolån införs
I en tidigare intervju med Nyheter24 förkunnade privatekonomen Stefan Westerberg att sannolikheten att förslagen blir verklighet är hög. Regeringen har som bekant tydligt markerat att man vill genomföra åtgärderna.
Han redogjorde därtill för vilka de verkliga vinnarna skulle vara om förslaget antas.
– De lättare bolånereglerna sänker trösklarna in till bostadsmarknaden och rörligheten på den. Det är till gagns för alla, men särskilt förstagångsköparna som vanligtvis har problem att klara bankernas kalkyler samt få ihop pengar till kontantinsatsen, sa han och tillade:
– Därtill innebär de nya reglerna att hushåll kan frigöra mer pengar till annat som exempelvis renoveringar eller mer tillgängligt sparande. I ett större perspektiv är även bostadsbyggarbolag och mäklare vinnare i och med att efterfrågan och rörligheten ökar med de föreslagna reglerna.
Det finns alltid förlorare - så vet du om du blir en
Om vinnarna förväntas vara de som ska in på bostadsmarknaden för första gången, då finns det rimligen också någon som står som förlorare.
Nu redogör Westerberg för vilka han menar lär bli förlorarna om de lättade amorteringskraven och höjda bolånetaket införs.
– Vinnarna är också förlorarna på så sätt att deras risker i privatekonomin ökar. Unga förstagångsköpare kommer lättare in på bostadsmarknaden men med högre skulder.
Stefan Westerberg redogör nu för att lättare bolåneregler lär pressa upp priserna eftersom fler kan låna mer pengar, vilket gör att förlorarna blir lätta att identifiera.
– Ju mer skulder man har desto högre risk har man i sin privatekonomi. Högre skulder gör att man kan påverkas mycket negativt om man får ekonomiska svårigheter, blir av med jobbet, eller om räntorna går upp mycket och snabbt.
Det är de stora riskerna
Han vill dock betona att det generellt sätt alltid är en förlustaffär om priset på samma bostäder ökar. Detta då man kan låna mer pengar.
– De ändrade reglerna måste också bidra till att öka utbudet av bostäder för att nyttan ska bli reell.
Vilka hinder finns det för att lätta på amorteringskravet och stärka bolånetaket?
– I den process som nu förs antar jag att det största hindret skulle vara att man eventuellt går emot Finansinspektionen och Riksbanken som tidigare varnat för hushållens höga skuldsättning som ett hot mot den finansiella stabiliteten. Men regeringen behöver inte beakta remissvar, avslutar Westerberg med att säga.
Vad tycker du om förslaget?
