Från och med nästa år träder nya regler för redovisning i kraft. Det kommer påverka landets alla bostadsrättsföreningar, som enligt BRF-registret uppgår till över 30 000 till antalet.
Bostadsrättsföreningar tillämpar ett regelverk som kallas K2. Det används när man ska beräkna avskrivningars storlek och då ses hela fastigheten som en enhet som skrivs av under lång tid. Enligt Aftonbladets kalkyl skulle en avskrivningstid på 100 år resultera i en värdeminskning på en procent per år.
I och med att K2-metoden inte tar hänsyn till byggnadskomponenternas tekniska livslängd, då de kanske håller mycket kortare, blir inte de framtida kostnaderna exakta.
Kritiken mot nya reglerna: "Passar inte alls"
Enligt vissa experter inom området är det både ett välkommet beslut liksom en framtid som blir dyrare för bostadsrättsägarna.
– Det kommer att kräva att föreningarna upprättar underhållsplaner och tar in förvaltare. Det kommer att kosta pengar och göra redovisningen krångligare. Det är säkert bra för större äldre föreningar med många medlemmar och stora underhållsbehov, men det passar inte alls för småföreningar med en handfull lägenheter eller föreningar i nybyggda hus där underhållet ligger längre bort i tiden, säger en kritisk Gunilla Litzull, ekonom på intresseorganisationen Bostadsrätterna, till tidningen.
Därför införs K3 från och med 2026 som blir obligatorisk för alla brf:er att tillämpa. Då måste de upprätta 50-åriga underhållsplaner för fastigheten som helhet.
Men hur kommer sig det egentligen? Och hur kommer du som bostadsrättsägare faktiskt påverkas?
Det har Nyheter24 tagit reda på.
Så påverkas du och din bostadsrättsförening
Claudia Wörman, boendeekonom på banken Hypoteket, redogör i en intervju med Nyheter24 för att de nya avskrivningsreglerna påverkar privatpersoner och deras hushåll med det nya sättet att räkna sker avskrivningarna på kortare tid än tidigare.
– De schablonmässiga avskrivningsreglerna som vi nu går ifrån speglar inte på samma sätt de framtida underhållsbehoven. De nya avskrivningsreglerna på kortare tid kan leda till att en del föreningar tvingas höja avgifterna för att täcka, säger hon och utvecklar sedan att det kan finnas fördelar:
– Å andra sidan finns det mer pengar i kassan för renovering och underhåll när det väl är dags. Det här kan också leda till att styrelserna initialt får mer att sätta sig in i och merarbete i form av ökad admin.
MISSA INTE: Skatten sänks – så mycket mer får hushållen
De är förlorarna – när brf-reglerna görs om
Men som det oftast brukar finnas när förändringar genomförs och påverkar den enskilda individen, så finns det också vinnare och även förlorare.
Men generellt sett anser Wörman att en ökad transparens är bra och gagnar alla, både de som redan har boende och de som planerar att flytta till en bostadsrätt.
– Du ska fatta ditt livs största privatekonomiska beslut och för många människor är ekonomisk information ren gallimatias. Som tillägg vill jag säga att det också borde gå att göra en årsredovisning och övrig viktig information mer pedagogisk och lättillgänglig. Inga problem för den som är van att ta till sig den här typen av information. Men föreställ dig att du som förstagångsköpare inte bara ska läsa utan också förstå och kanske välja en förening framför en annan. Där finns mycket mer att göra för att underlätta förståelsen.
Förlorarna kan dock bli de föreningar, och dess boende, med en svagare ekonomi.
– De nya reglerna kan leda till att det blir större skillnad mellan föreningar med bättre och sämre ekonomi, säger hon avslutningsvis.
