Måndagen den 8 september presenterade regeringen flera stora förändringar de ämnar genomföra i den svenska budgeten.
Sänkt skatt på arbete och pension, ett nytt jobbskatteavdrag, lägre förskoleavgifter och sänkta skatter på sjuk- och aktivitetsersättning är bara några av de reformer man presenterade i budgeten.
– Sammantaget handlar det om drygt 30 miljarder som kommer att gå in i svenska hushålls ekonomi, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) vid en pressträff på måndagen.
Samtidigt som många ropar hurra efter beskedet finns det kritiker som menar att vissa grupper glöms bort och att Tidöpartierna inte gör tillräckligt.
En av de stora kritikerna är oppositionen, med Mikael Damberg (S) i spetsen.
– Man vägrar höja barnbidraget, säger han efter Tidöpartiernas pressträff.
Spricka mellan Tidöpartierna – barnbidraget splittrar
Att en höjning av barnbidraget uteblev i höstbudgeten är på grund av att regeringen valde att prioritera andra områden, så som skattesänkningar i form av just jobbskatteavdrag, sänkt elskatt och andra sänkningar mot både unga och äldre.
Detta är åtgärder som, enligt regeringen, gör skillnad för många. Statsminister Ulf Kristersson (M) betonade särskilt att återhämtningen av hushållens köpkraft genom jobbskatteavdrag är viktigare än att höja barnbidraget.
Sparekonomen Christina Sahlberg menar att frågan skapat friktion inom Tidöpartierna.
– Kristdemokraterna och Liberalerna driver på för ett höjt barnbidrag, medan Sverigedemokraterna istället förespråkar en sänkning av matmomsen. Moderaternas tveksamhet kan ha gjort att förhandlingarna inte lett till en gemensam linje, säger hon till Nyheter24.
.jpg "Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer. Foto: Jessica Gow/TT")
Risk att många känner sig orättvist behandlade
När Sahlberg själv får titta i spåkulan tror hon att många föräldrar upplever det som orättvist att barnbidraget inte höjs i takt med andra delar av budgeten.
– När skatter sänks och andra stöd justeras men barnbidraget står still, kan det ge intrycket att barnfamiljer inte prioriteras, säger hon och fortsätter utveckla:
– Eftersom bidraget inte indexerats sedan 2018 har det tappat i värde samtidigt som kostnader för mat, kläder och fritidsaktiviteter ökat, vilket gör vardagsekonomin mer pressad. Skattesänkningar gynnar främst förvärvsarbetande, medan barnbidraget är universellt och särskilt viktigt för ensamstående och låginkomsttagare. Därför kan uteblivna höjningar förstärka känslan av ojämlikhet.
Så högt skulle barnbidraget behöva vara i dag
Utifrån det faktum att inget har hänt med barnbidragets storlek de senaste sju åren så skulle dagens bidrag behöva vara betydligt större.
Vad hade krävts?
– Barnbidraget har legat på 1 250 kronor per barn och månad sedan 2018, utan att justeras för inflation. Under dessa år har priserna stigit markant, särskilt för mat, kläder och fritidsaktiviteter, vilket innebär att bidraget tappat flera hundralappar i köpkraft.
Hur mycket skulle barnbidraget behöva höjas?
– Om barnbidraget ska fylla samma mål och funktion som tidigare i att vara ett generellt stöd som faktiskt gör skillnad i vardagsekonomin så hade det i dag behövt ligga på cirka 1 450 till 1 500 kronor i månaden. En långsiktig lösning vore att indexera barnbidraget mot prisutvecklingen, så att värdet bevaras över tid och vi undviker att hamna i samma situation igen, avslutar sparekonomen Christina Sahlberg med att slå fast.
