I måndags presenterade regeringen, med Elisabeth Svantesson (M) i spetsen, höstens budget.
Tidöpartierna har bland annat tagit fram stödpaket riktade mot hushållen på 30,4 miljarder.
Så fördelas budgeten – 21,4 miljarder i sänkta skatter
Den största delen av budgeten är tänkt att sänka skatter på både arbete och pension, hela 21,4 miljarder, enligt regeringens uppgifter.
Ytterligare delar av regeringens stödpaket är:
- 6,5 miljarder ska gå till sänkt elskatt
- 1 miljard går till högkostnadsskydd på el
- 1 miljard är tänkt att sänka förskoleavgifterna
- 460 miljoner ska sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättning
Budgeten föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 respektive den 1 juli 2026.
De blev budgetens stora vinnare
För Nyheter24 redogör sparekonomen Frida Bratt att de verkliga vinnarna efter budgetbeskedet får anses vara barnfamiljer.
– Jag tycker att man kan se att barnfamiljer är i fokus i den här budgeten, de får ta del av sänkt förskoleavgift, höjt bostadsbidrag och sänkt matmoms. Om föräldrarna arbetar får de även förstärkt jobbskatteavdrag. Mest i kronor och ören får höginkomsttagare, men i förhållande till inkomst är skattesänkningen störst för låg- och medelinkomsttagare, säger hon.
När det kommer till landets äldre så kommer även de kunna se fram emot ljusare tider.
– Även pensionärer får sänkt skatt, och detta mot bakgrund av att det ska införas en "gas" i inkomstpensionen vilket också kommer ge pensionärer något mer i plånboken. Villaägare får sänkt elskatt.
Finns vinnare, finns förlorare: "Fokus på vissa"
När det finns vinnare brukar det vanligtvis också finnas de som får ses som förlorare. Men i den här budgeten syns inte allt för många av. Dock går det att sålla ut vilka som förmodligen inte fått det de önskar, menar Bratt.
– Det här är inte en budget som har så många förlorare i termer av att de får mindre i plånboken. Det är en riktigt plånboksbudget som ska ge många mer i plånboken. Däremot är det fokus på vissa grupper och det är de som arbetar, enligt regeringens så kallade arbetslinje. Den som hoppades på höjt barnbidrag blir eventuellt besviken, det var diskussioner om ett höjt sådant tidigare men regeringen väljer istället höjt bostadsbidrag och lägre förskoleavgift.
Sparekonomen: Jag trodde barnbidraget skulle höjas
Själv trodde hon att ett bidrag skulle höjas, som så många andra. Dock blev så inte fallet när finansministern förkunnade budgeten.
– Jag tillhörde dem som nog trodde att det skulle komma en höjning av barnbidraget, eftersom detta diskuterats så mycket.
Det här är förändringar som träder i kraft först vid årsskiftet och därför inte hinner göra skillnad i plånboken under 2025. Eventuellt kan det komma en räntesänkning i höst som kan ge bolånetagarna lite mer i plånboken, förutsatt att inflationen faller tillbaka, slår Frida Bratt fast.
