Nyheter24
Annons

Avgiften sänks inte förrän 1 juli 2026 – de drabbas

Publicerad: 23 sep. 2025, kl. 13:53
Ekonomen Christina Sahlberg och pengar.
Budgeten har presenterats, men det lär dröja innan vissa avdrag träder i kraft. Foto: Eric Josjö/TT & Henrik Montgomery/TT

Den 1 januari 2026 börjar den nya budgeten att gälla. Men vissa förändringar lär dröja avsevärt mycket längre, vilket kan påverka svenskarnas plånböcker.

Igår meddelades budgeten för 2026. Flera reformer är att vänta, däribland sänkt skatt för pensionärer, ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt matmoms och sänkt elskatt. 

Men något som efterfrågats från flera håll är ett starkare skydd för barnfamiljer. Och även om barnfamiljer i stor utsträckning är budgetens stora vinnare var det många som räknat med att barnbidraget skulle höjas. Så blev det inte.

Varför sänks förskoleavgifterna först den 1 juli 2026?

Istället framgick det i den nådiga luntan att förskoleavgifterna kommer att sänkas, men först den 1 juli 2026. Enligt sparekonomen Christina Sahlberg är orsaken att det krävs tid och ekonomiska förutsättningar innan sådana förändringar kan sjösättas i praktiken.

Annons

– Kommunerna behöver möjlighet att anpassa sina system och budgetar, samtidigt som staten vill säkerställa att det finns långsiktigt utrymme i statsfinanserna. Därför har man valt att lägga startdatumet till halvårsskiftet 2026, redogör hon för Nyheter24.

Christina Sahlberg, sparekonom. Foto: Jessica Gow/TT
Christina Sahlberg, sparekonom. Foto: Jessica Gow/TT

Den centrala frågan efter budgetbeskedet är fortfarande: hur stort är egentligen behovet av ett högre barnbidrag?

– Behovet är påtagligt, särskilt för familjer med små ekonomiska marginaler. Barnbidraget har urholkats av inflationen och täcker idag en betydligt mindre andel av kostnaderna för barn än tidigare, säger Sahlberg och tillägger: 

– En höjning med några hundralappar i månaden skulle därför göra stor skillnad för många hushåll.

Ytterligare reformer kan dröja – kan drabba din plånbok

Utöver det faktum att förskoleavgifterna inte sänks förrän den 1 juli, redogör Christina Sahlberg att det finns ytterligare reformer som vi lär få vänta på innan de blir verklighet.

– Det är ganska vanligt. Större reformer införs ofta vid halvårsskiftet i stället, precis som sänkningen av förskoleavgiften, eftersom de kräver lagändringar, tekniska förberedelser och att kommunerna hinner anpassa sig, säger hon innan hon redogör ett konkret exempel:

Regeringens förslag om att halvera matmomsen “från våren 2026” kan till exempel innebära att förändringen införs någon gång under vår- eller höstterminen. Exakt datum är dock ännu inte fastställt, regeringen har i vissa sammanhang nämnt april 2026.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons