Nyheter24
Annons

Larmet: Kontantsystemet riskerar kollaps: "Det är stor risk"

Publicerad: 3 okt. 2025, kl. 08:45
Uppdaterad: 3 okt. 2025, kl. 08:50
Kontanter, kontantfritt-skylt och Björn Eriksson.
Kontantupproret, med ordförande Björn Eriksson i spetsen, larmar nu om kontanternas framtid. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Janerik Henriksson/TT & Björn Lindgren/TT

Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson larmar om sedlarnas vara eller icke vara i framtiden.

Kontanternas vara eller icke vara i samhället är ständigt ett hett diskussionsämne. Vissa anser att teknikutvecklingen bör ha sin gång och att vi tjänar på att bli mer digitaliserade. Andra menar å andra sidan att kontanterna är av stor vikt och nödvändiga utifall att krisen eller kriget slår till. Därtill är det fortsatt många äldre som har svårt att hantera tekniken och således gynnas av att kunna hantera kontanter vid betalning av varor och tjänster.

Oro för kontanterna: Håller systemet eller inte?

På ett seminarium som Kontantupproret arrangerade i veckan diskuterades huruvida det svenska kontantsystemet håller. Företaget Bankomat, som ansvarar för kontanthanteringen i 600 uttagsautomater i Sverige, har den senaste tiden haft stora problem med distributionen där en hel del av automaterna saknat kontanter. Det resulterade i att Sverige i viss mån blev delvis eller helt kontantlöst på sina håll. Och det är med den utgångspunkten frågan lyfts av kontantupproret huruvida kontantsystemet är hållbart eller om det snarare är på väg mot kollaps.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Björn Eriksson, ordöfrande i Kontantupproret. Foto: Björn Lindgren/TT
Björn Eriksson, ordöfrande i Kontantupproret. Foto: Björn Lindgren/TT

Larmet: Kontantsystemet kan kollapsa

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, menar att det lagförslag som presenterats om hanteringen av kontanter ännu inte hanterats, vilket skapar stor osäkerhet och riskerar att resultera i en enorm kollaps.

Annons

– Lagförslaget som Kontantutredningen presenterade i december var tänkt att bli lagstiftning från första januari 2026. Men eftersom det fortfarande bereds i Finansdepartementet så skjuts det framåt i tiden. Osäkerheten gör att det är stor risk att hela kontantsystemet brakar ihop. Då står vi i den situation som alla säger sig vilja undvika – att vår nationella beredskap försämras. Frågan är nu hur våra politiker hanterar detta, säger han i ett pressmeddelande.

Utsatta grupper måste inkluderas

Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg, deltog också i seminariet där han lyfte vikten av inkludering när vi blir allt mer digitala.

Pengar som sedlar och mynt är på många sätt en historisk parentes. Samtidigt ställer diskussionen om digitala betalningar samhället inför svåra avvägningar. Det gäller till exempel inkludering av utsatta grupper och balansen mellan privata och offentliga aktörers roll i betalningssystemet.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons