När året vänder och skatten sänks väntar fler svenskar på extra pengar i plånboken. Men frågan många ställer sig är: hur mycket pengar är rimligt att ha stående på kontot?
Enligt experterna finns det både praktiska och psykologiska aspekter att ta hänsyn till innan man låter kontosaldot växa okontrollerat.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Vikten av att spara pengar
Ekonomisk trygghet är viktigt, men att ha för mycket pengar stillastående på ett konto kan faktiskt vara mindre fördelaktigt än man tror. Inflationen äter långsamt upp värdet, och risken är att pengarna inte gör någon nytta för den långsiktiga ekonomin. I stället handlar det om att hitta balans och tillväxt.
Samtidigt innebär skattesänkningarna 2026 fler kronor varje månad för många heltidsarbetande och pensionärer. Men hur mycket bör man då spara och hur mycket kan faktiskt låga ligga på kontot utan att bli ineffektiv?
Buffert: Hur mycket räcker egentligen?
En sparbuffert är tänkt som ett skyddsnät mot oväntade kostnader, till exempel högre räkningar eller inkomstbortfall. Men det finns ingen universiell summa som passar alla. Felicia Schön, sparekonom på Avanza, menar att behovet är väldigt individuellt.
– Att skatten sänks nästa år betyder nödvändigtvis inte att behovet för en buffert ökar, däremot ökar möjligheten att spara till en buffert. Så det man "bör" ha är en ekonomisk buffert som kan skydda en vid oväntade ekonomiska situationer utan att behöva ta lån. Det som kan vara bra att tänka på är att öka buffert något i takt med inflationen, säger hon i en intervju med Nyheter24.
Man kan sikta på att ha pengar till tre månaders grundläggande kostnader, som vi tidigare rapporterat om. Men har man fler risker i vardagen, som barn, hus eller bil, kan bufferten behöva vara större, alltså mer än två till tre månaders kostnader. Är man däremot ensamstående utan stora utgifter kan något mindre buffert faktiskt räcka.
Skattesänkningen öppnar för sparande
Från och med januari 2026 förstärks jobbskatteavdraget och grundavdraget för pensionärer, vilket innebär att en stor del svenskar får några hundralappar extra kvar i månaden. En heltidsarbetande med medianlön kan räkna med ungefär 400 kronor mer per månad, medan pensionärer får drygt 100 till 150 kronor mer beroende på pensionsnivå, enligt Ekonomifakta.
Men hur mycket av det utrymmet bör man lägga på sparande? Schön rekommenderar en balanserad strategi.
– Om man har en stabil buffert och ett långsiktigt sparande igång så kan man med fördel använda en del av den högre inkomsten till att spara och en del till att konsumera. Lagom, helt enkelt, säger hon.
Alltså: sparande och små exklusiva inköp behöver inte utesluta varandra, det handlar om att göra en medveten plan för sin ekonomi.
När sparandet kan bli ineffektivt
Många svenskar har pengar liggandes på ett sparkonto, utan ränta eller med låg avkastning. Här finns det en risk, inflationen gör att pengarna förlorar värde över tid och Schön poängterar att det är bättre att placera långsiktigt – om möjligheten finns.
- Kort sikt (ett till tre år): Sparkonto med insättningsgaranti.
- Lång sikt: Fonder eller ISK, där man kan placera i aktier och aktiefonder och få bättre chans till tillväxt.
En blandning mellan trygghet och investeringar brukar ge bäst resultat. Börja med bufferten, låt den växa till önskad nivå och placera sedan överskottet i långsiktiga investeringar.
Räkneexempel
Buffertsparande tre till sex månader:
Utgifter per månad till hyra, mat, försäkringar och lån: cirka 15 000 kronor
3 månader: 15 000 × 3 = 45 000 kronor
6 månader: 15 000 × 6 = 90 000 kronor
Alltså bör bufferten ligga mellan 45 000 och 90 000 kronor beroende på din ekonomi.
Total rekommenderad summa på sparkontot:
Låg buffert 3 månader + extra sparande: 45 000 + 30 000 = 75 000 kronor
Hög buffert 6 månader + extra sparande: 90 000 + 30 000 = 120 000 kronor
Över summan? Flytta överskottet från lönekontot.
LÄS MER: Då har din skuld blivit för stor
Så ska du spara pengar 2026
- Låt inte impulser eller villhövers ta över alla pengar.
- Ta en funderare på var pengarna hade gynnat dig mest för att se till att du får eller upprätthåller en stabil ekonomi.
- När du kommit fram till din plan, se till att ta tag i den – ditt framtida jag kommer tacka dig.
Hur kan man balansera mellan trygghet (buffert) och tillväxt (investeringar) när man planerar sin ekonomi för 2026?
– Bara att reflektera och planera för det är ett stort och viktigt steg, då har man kommit långt. Nästa steg är att se till att spara ihop till en fullgod buffert. Börjar man helt från början hade jag satsat på att låta allt sparande gå till en buffert på ett sparkonto med ränta tills du nått 10 till 20 000 kronor, säger hon och tillägger:
– Jag hade satsat på att spara 70 till 80 procent av månadssparande till samma buffert tills du nått ditt buffertmål och låta resterande 20 till 30 procent gå till att börja investera i aktiefonder. När buffertmålet är nått kan en större andel gå till börssparande men du kan då också börja spara till andra sparmål, till exempel till en resa eller större inköp eller vad du nu vill ha för dig själv, säger Schön.
När skatten sänks och lönen "ökar i plånboken" – hur mycket av det extra utrymmet bör man lägga på sparande?
– Säg att du i vanliga fall lägger 10 till 20 procent av lönen på sparande, då kan man ha som tumregel att en "löneökning" ska fördelas på samma sätt. Så får du 500 kronor mer varje månad, lägg 50 till 100 kronor mer på sparande, avslutar hon.
