Vi tänker ofta på pengar som en trygghet, men vad händer egentligen med vårt sparande när livet tar slut? För många är det en obekväm tanke, men frågan är viktig, både ur praktisk och psykologisk synvinkel.
Hur mycket pengar bör man egentligen ha på kontot när man dör, och när går sparandet från trygghet till onödigt kvarhållande? Vi har pratat med en expert inom området.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Dödsboet – en juridisk nödvändighet
När en person avlider tar dödsboet över alla tillgångar och skulder. Dödsboet är en juridisk person som företräds vanligtvis av efterlevande make eller maka, sambo eller arvingar, som anges i lag eller testamente. Bouppteckningen, som ska göras inom tre månader efter dödsfallet, visar vilka som är dödsbodelägare och vad den avlidne hade i tillgångar och skulder.
Bouppteckningen registreras hos Skatteverket och blir en behörighetshandling som krävs för att till exempel banken ska kunna frigöra medel. Om tillgångarna inte räcker till mer än begravning och kostnader i samband med dödsfallet kan en förenklad bouppteckning, en så kallad dödsboanmälan, göras.
För utländska medborgare eller personer som är bosatta utomlands gäller särskilda regler. Dödsbon med internationell anknytning kan omfattas av EU:s arvsförordning, enligt Svenska bankföreningen.
Hur mycket pengar är "för mycket" när man dör?
Att planera döden är inte bara en fråga om testamente eller bouppteckning. Det kan också handla om att förstå balansen mellan att spara för framtiden och leva i nuet. För vissa kan insikten om att man kanske har "för mycket" pengar vara en lättnad, för andra kan den väcka oro.
Många underskattar hur vanligt det faktiskt är att människor dör med mycket pengar kvar. Samtidigt överskattar man hur snabbt pengarna kan ta slut. Man glömmer hur kraftigt sparande i exempelvis breda indexfonder växer över tid och hur billigt livet ofta blir på äldre dar.
Frågan om hur mycket man bör ha kvar på kontot är något felställd, menar sparsykologen Niklas Laninge på Opti iallafall.
– Pengar är tid vi redan har bytt bort från våra liv. Den viktiga frågan är därför: hur mycket av den tiden vill jag verkligen ge bort till nästa generation? Om man aldrig använder sina pengar innebär det i praktiken att man har jobbat gratis, säger han i en intervju med Nyheter24.
Många äldre sparar mer av rädsla än av ett faktiskt behov av arv.
– Alla har inte haft samma möjligheter att spara. Men bland dem som faktiskt har ett kapital är det nästan alltid rädsla snarare än arvstankar som styr. Många är livrädda för att pengarna ska ta slut och att de ska stå där i hög ålder med bara allmänpension. I många fall är rädslan helt obefogad, men den känns väldigt verklig.
Hur mycket vill jag lämna till familjen?
Hur mycket pengar man vill lämna efter sig påverkas ofta av familjesituationen, eller rättare sagt anhörigasituationen. Men Laninge påpekar att våra egna föreställningar ofta spelar större roll än verkligheten.
– Många tror att deras barn förväntar sig ett arv, men när jag möter kunder hos Opti som just fått ta emot ett större arv är den gemensamma nämnaren just överraskningen. De flesta hade inte räknat med pengarna alls, och känslorna är nästan alltid tacksamhet och sorg, inte krav, säger han.
När äldre personer börjar använda sitt sparande kan det väcka olika känslor, som oro, skuld eller lättnad. Men ofta kommer en positiv förändring när pengarna används för sådant som forskning visar förbättra ens välmående, som upplevelser, hälsa och tid med nära och kära.
– Många känner oro i början, det är ett mentalt skifte som tar emot. Har man sparat i 40 år känns det ovant att börja nalla på högen. Men precis som med alla beteenden vänjer man sig.
Rimliga nivåer för sparande vid dödsfall
Vad är då ett rimligt belopp att ha på sparkontot, och inte ha på sparkontot? Laninge ger en praktisk utgångspunkt:
– En genomsnittlig begravning kostar mellan 25 000 och 30 000 kronor, och det kan vara rimligt att dödsboet åtminstone kan täcka det och lite till. Men jag tycker också att man ska fundera på varför man väntar. En gåva gör störst skillnad när man är i livet och faktiskt får se vad den betyder, säger han.
Det viktiga är inte att spara oändligt, enligt honom, utan att hitta en balans mellan trygghet, njutning och möjligheten att ge vidare. Många av de som dör med stora summor på kontot har helt enkelt haft möjlighet att spara länge och på rätt sätt, ofta genom tjänstepension och långsiktigt sparande i breda indexfonder.
"Våga använda pengarna"
Många svenskar är rädda för att "leva upp" sina pengar när de väl börjar använda dem. Laninge tipsar om strategier för att övervinna den rädslan.
– Väldigt många är rädda för att de ska bli fartblinda och börja slösa när de väl tar av sitt sparande, men människor ändrar sällan beteenden över en natt. Har man varit sparsam hela livet fortsätter man ofta vara det, säger han och tillägger:
– En bra strategi är att redan i god tid bestämma vilka upplevelser man vill prioritera vid 50, 60 eller 70. Många saker har ett bäst-före-datum, och det är synd att spara bort livet i väntan på "rätt tid". Planering och värderingar gör oss mindre vårdslösa, inte mer.
Så hur mycket pengar bör du inte ha?
Det finns i slutändan inget "rätt" eller "fel" belopp att ha på kontot när vi dör, poängen är istället att pengarna ska räcka medan vi lever. En vanlig tumregel, som Laninge understryker, är att ha mellan 2 och 3 månaders utgifter när vi lever.
Men att kostnaderna som faktiskt kan vara viktiga att ha även efter livet tagit slut ska täcka begravning, skulder och bouppteckning. Resten av kapitalet kan med fördel användas när vi fortfarande lever, för att skapa upplevelser och för att må bättre, snarare än att ligg oanvänt till nästa generation.
Räkneexempel
Rimlig buffert för en medelinkomsttagare:
- Lön: cirka 40 000 kronor i månaden före skatt, cirka 28 000 kronor efter skatt.
- Månadskostnader: cirka 25 000 kronor.
- Rimlig buffert: 2 månaders utgifter, cirka 50 000 kronor på sparkontot.
Det ger en grundtrygghet om något oväntat händer, som oförutsedda räkningar, kortare arbetslöshet eller sjukskrivning.
Minst så här mycket bör det finnas kvar i dödsboet (utöver skulder):
- Begravning: mellan 25 000 och 50 000 kronor.
- Bouppteckning/juridik: mellan 7 000 och 15 000 kronor.
Som tumregel kan man säga att det ofta behövs minst 40 000 och 70 000 kronor i boet för en vanlig begravning och grundläggande juridik, utöver eventuella skulder.
Källa: Jämför begravning
