KU ställer sig bakom lagen om utlandsspioneri
Riksdagens konstitutionsutskott (KU) ställer sig bakom det kontroversiella lagförslaget om utlandsspioneri.Flera medieföretag, däribland SVT och SR, varnar för att det hotar demokratin och yttrandefriheten.
Den nya lagen innebär att ett nytt yttrandefrihetsbrott, utlandsspioneri, införs. Uppgifter som kan innebära allvarligt men för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation blir brottsligt att avslöja.
Det nya förslaget innebär en ändring av grundlagen. Förslaget ska därför antas två gånger av riksdagen med ett val emellan.
Riksdagen röstade ja till förslaget i våras i en första omröstning. Bara Vänsterpartiet och Liberalerna röstade då mot den nya lagen.
När KU justerade betänkandet på torsdagen inför den andra omröstningen i kammaren den 16 november, reserverade sig inte Liberalerna längre.
L har svängt
— Vi är fortsatt kritiska till förslaget, men vi röstar utifrån att vi sitter i en regering i dagsläget och det finns en poäng i att vara enhetliga där, säger Liberalernas ledamot i KU Malin Danielsson (L).
Ordförande i KU Ida Karkiainen (S) försvar beslutet att ställa sig bakom lagförslaget, trots kritiken. Men hon säger sig förstå att ändringar i yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen väcker oro.
— Det är ju det regeringen försökt komma till skott med när det gäller försvarlighetsuppsåtet. Att verkligen vara tydlig med att journalistisk och granskande verksamhet ska vara möjlig och måste få finnas och ha ett skydd, säger hon.
Hon syftar på undantaget som finns i förslaget att det inte är brottsligt "om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarligt".
Karkiainen framhåller att lagen inte riktar sig mot journalistisk verksamhet.
— Är det någon som till exempel rapporterar eller vill dela med sig av hemliga uppgifter som rör Sveriges säkerhet till IS, så är det inte straffbart i dag, därför att det definieras inte som främmande makt. Det var upphovet till lagstiftningen, säger Ida Karkiainen (S).
MP nu emot
Miljöpartiet stod bakom lagförslaget när man satt i regeringen, men har nu reserverat sig i utskottet.
— Vi är fortfarande för tanken att kriminalisera den här typen av gärningar, men vi kom fram till att den förändrade situation vi står inför nu med Natomedlemskap och mångdubbelt större antal relationer med andra stater och organisationer, gör att vi kände att försvarlighetsundantaget kanske borde vara starkare, säger MP:s ledamot Jan Riise (MP).
Kritikerna varnar för att uppgifter om till exempel övergrepp i samband med en internationell militär insats som Sverige deltar blir brottsligt att röja.
Det blir också brottsligt enligt den nya lagen att lämna sådana uppgifter till medier. Visselblåsare som röjer sådana uppgifter kan straffas för utlandsspioneri.
I en debattartikel i Dagens Nyheter på torsdagen varnar bland andra vd:arna för SR och SVT att uppgifter om att svenska vapen sålda till Turkiet använts vid övergrepp mot kurder i Syrien skulle med den nya lagen kunna klassas som utlandsspioneri, eftersom ett röjande mycket väl kan skada Sveriges förhållande till Turkiet och Nato.
