Sverige ska delta i Natos missilförsvar

Statsminister Ulf Kristersson (M) tog på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen upp vad regeringen vill att Sverige ska bidra med i Natos kollektiva försvar.

Han underströk vikten av att Sverige visar engagemang för försvarsalliansens beslutsamhet att stå emot varje aggression.

— En för alla, alla för en, sade Kristersson i sitt tal.

Regeringen vill att Sverige går med i det så kallade 15-ländersinitiativet för ett gemensamt försvar mot missilattacker. Initiativet lanserades på Natos försvarsministermöte i oktober. Det har döpts till "European Sky Shield Initiativ".

— Kriget i Ukraina visar hur viktigt det är med ett modernt luftförsvar för att skydda civilbefolkning och infrastruktur, sade Kristersson.

Ska luftpatrullera

Enligt honom har Sverige mycket att bidra med, till exempel med att ta fram nya försvarsförmågor, med svenskt luftvärn och med sensorer som kan upptäcka missilangrepp, som Global Eye.

Försvarsminister Pål Jonson (M) tillägger att initiativet syftar till fler gemensamma upphandlingar av luftförsvarssystem med andra länder, men också till att tillsammans vidareutveckla befintliga luftförsvarssystem.

Utöver att delta i Natos missilförsvar, så vill regeringen att Sverige bidrar med Gripenplan i Natos incidentberedskapen över Estland, Lettland och Litauen. Det innebär luftpatrullering inom ramen för Natos "air policing". Sverige är också berett att bidra till Natos luftpatrullering i Svarta havet och på Island.

Det tredje bidraget till Natos kollektiva försvar som Kristersson nämnde i Sälen är att Sverige, liksom Danmark, Norge och andra Natoländer, ska vara redo att bidra med markstridsförband i Natos försvar av framförallt de baltiska staterna.

Finsk oro

Nato har sedan 2017 multinationella stridsgrupper av bataljonsstorlek i de baltiska staterna. De ska nu uppgraderas till brigadstorlek.

I Finland finns en oro för att Nato ska lägga ett för stort ansvar för Baltikums försvar på de nordiska länderna.

— Det är inte bara vi som ska ta hand om den baltiska säkerheten. Det är viktigt att de stora Natoländerna är med också, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är glad över de bidrag som Kristersson nu aviserar.

— Det är viktiga saker som stärker Nato, men också Sveriges säkerhet, säger han.

— Det är fina bidrag och visar att Sverige i full fart är på väg in i Nato.

Säker på stöd

Statsminister Kristersson är säker på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring de bidrag till Nato som nu aviserats.

Utöver de tre svenska bidragen som Kristersson nämnde på söndagen så har Försvarsmakten föreslagit att Sverige bör etablera sig som ett "basområde" för de Natoallierades mark-, flyg- och marinstridskrafter. Det skulle till exempel kunna innebära förband med soldater från Natoallierade och vapendepåer på svensk mark.

På frågan om regeringen kan tänka sig permanenta Natobaser i Sverige säger försvarsminister Jonson:

— Det beror lite på vad man menar med baser. Det är möjligt att vi kommer ha ledningsstrukturer och rotation av förband.

Jonson tillägger att man vill ha en bred samsyn med bland andra Socialdemokraterna om Sveriges roll i Nato.

När det gäller att delta i Natos missilförsvar, luftpatrullering och markstridsförband i Baltikum säger förre försvarsministern Peter Hultqvist (S).

— Det är ingenting som jag tycker är orimligt.

Socialdemokraterna vill, liksom regeringen, inte ha kärnvapen på svenskt mark i fredstid.

I sitt tal sade Kristersson att "vi ser – lika lite som övriga nordiska länder – att det är aktuellt att i fredstid ha kärnvapen på vårt eget territorium."