Thornberg: Vi ska rätta oss efter svensk lag
Rikspolischef Anders Thornberg säger att polisen ska rätta sig efter domsluten om koranbränningar i Sverige. Vi har fått tydliga utslag i domstol och vi kommer att analysera det och sedan rätta oss efter svensk lag.
12 januari 2023: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.
21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner Koranen i syfte att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.
1 februari: Säpo varnar för att den senaste tidens händelser kan vara "hotdrivande". Terrorhotnivån ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.
8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad med motiveringen att tidigare bränningar väckt starka reaktioner internationellt och påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan står kulturföreningen Apallarkerna, som säger sig vilja stoppa den svenska Natoanslutningen. Beslutet överklagas till förvaltningsrätten.
16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Den ansökande är en kristen irakisk man som vill kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.
8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.
16 mars: Kammarrätten slår fast att polisen inte hade rätt att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med förra årets påskupplopp.
4 april: Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att polisens beslut att neka tillstånd för koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel.
6 april: Polisen överklagar förvaltningsrättens dom till Kammarrätten med hänvisning till att frågan är "principiellt viktig".
12 juni: Kammarrätten avslår polisens överklagan och konstaterar, likt förvaltningsrätten, att polisens inte hade rätt att neka tillstånd.
Rikspolischefen var under tisdagen i riksdagens justitieutskott för att svara på frågor om att polisen nekat flera koranbränningar i Sverige.
Polisen har fått bakläxa gång på gång. Förvaltningsrätten och kammarrätten anser att polisen gjort fel som nekat organisationer och personer – bland dem högerextreme Rasmus Paludan – demonstrationstillstånd med hänvisning till en bredare försämrad hotbild.
Inte självkritisk
TT: Kan du vara självkritisk till att ni nekade de här demonstrationerna?
— Nej, det här är en normal process. Jag fick chansen att för utskottet berätta hur det går till i detalj och att man prövar varje enskilt ärende i sig. Ibland är lagen svårtolkad och det svenska systemet är sådant att då överklagar man till domstol och så ger domstolen ett beslut, och då vet vi vad vi ska rätta oss efter, säger Anders Thornberg.
Domstolar har ansett att lagtexten rent tekniskt är mycket tydlig. De har dock haft förståelse för att ärendet har varit komplext när det satts i relation till en eventuell svensk Natoanslutning och politiska reaktioner från Turkiet.
Thornberg anser att det fanns skäl för polisen att pröva ordningslagen.
— Vi ska se till att stärka och värna den allmänna mötesfriheten. Det är oerhört viktigt och det tar vi verkligen på allvar. Men det finns också möjligheter att göra inskränkningar när det gäller trafik och pandemi och annat, säger han och fortsätter:
— Vid de här tillfällena fanns det information från säkerhetspolisen som pekade på att det fanns reella attentatshot, och vi ville ha det prövat.
Kände ingen press
Det finns ytterligare en instans som polisen kan överklaga till – Högsta förvaltningsdomstolen – men Thornberg kan i dag inte ge besked om polisen tänker överklaga dit.
TT: Har du på något sätt känt en politisk press i de här besluten?
— Absolut inte.
TT: Kan det ha förekommit någon form av påtryckning på en annan nivå?
— Nej, vi är vana vid att hantera sådana här saker. Polisen är stormens öga, någon sade att det skrevs 188 000 artiklar om oss förra året. Vi är vana vid tryck utifrån. Vi fattar besluten självständigt. De fattas av verksamhetsansvarig tillsammans med jurister och de är väl analyserade och prövade.
Säpochefens svar
Säkerhetspolisen gav underlag till polisen för att kunna bedöma säkerhetsläget vid de aktuella ansökningarna.
Säpochefen Charlotte von Essen vill inte kommentera hur hon ser på utslagen i domstolarna.
— Vår bedömning var att hotbilden skulle kunna bli otroligt mycket förvärrad om tillstånds skulle beviljas, säger hon.
Om en ansökan om att bränna koranen skulle komma in nu så gör Säpo sedvanligt en ny bedömning av hotbilden.
— Det här är bedömningar som måste göras fortlöpande. Läget kan ha förändrats. Oavsett om man får tillstånd eller inte så är det vi som ska vidta olika typer av åtgärder för att förhindra att ett attentat skulle kunna inträffa, säger von Essen.
