Ministern: Alla måste bidra om kriget kommer
Vi måste alla hjälpas åt för att stärka Sveriges motståndskraft, säger civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M). Beredskap handlar om mycket mer än att ha konserver och vevradio hemma.
— Det krävs en ökad medvetenhet hos hela det svenska folket om det allvarliga säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i, säger Carl-Oskar Bohlin till TT.
— Den fredstida krishanteringen handlar väldigt mycket om att rädda individen från krisen, men kriget handlar om att individen måste hjälpa staten och samhället att avvärja ett existentiellt hot.
Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga. Det innebär att vi alla tillsammans efter bästa förmåga ska kunna bidra till totalförsvaret.
— För de allra flesta människor innebär det att fortsätta gå till jobbet. För att kunna göra det bör man ha en god hemberedskap och ha klart för sig vilka sårbarheter man har i sin tillvaro och försöka undanröja dem så att man kan fortsätta arbeta även under höjd beredskap eller väpnat angrepp.
Sju dagar
2020 fattade regeringen beslut att rekommendera att privatpersoner har beredskap för att klara sig sju dagar utan samhällets hjälp, det är det som kallas hemberedskap.
— Om du i normalfallet kan ta hand om dig själv och inte har någon större hjälp av samhället då är förväntan på dig att du kan göra det under mycket svåra omvärldsförhållanden.
Men beredskap handlar inte bara om att ha matförråd och utrustning hemma. Den mentala beredskapen, att man har en plan för hur man ska agera, kan vara absolut avgörande. Carl-Oskar Bohlin lyfter fram Ukraina som exempel.
— En av de stora omständigheter som gjorde att Ukraina faktiskt klarade av att stå emot den ryska aggressionen, var det faktum att hela det ukrainska samhället mobiliserade väldigt, väldigt snabbt.
— En förutsättning för att kunna göra det är att det stora flertalet är medvetna om läget och om vad man ska göra och hur man ska hantera sig själv i en sådan situation.
Stärka samhället
Carl-Oskar Bohlin tycker att alla bör fråga sig om de har tid och kraft för att engagera sig i någon frivillig försvarsorganisation eller på annat sätt bidra till att stärka samhället.
— Kan jag någonting som skulle vara till nytta för Sverige i händelse av krig och kan jag kanalisera det engagemanget? Vad besitter jag för kompetenser och hur skulle de kunna komma samhället till nytta?
— Man kan inte gå runt med perspektivet att tio miljoner svenskar ska försvaras av en liten krigsorganisation i Försvarsmakten utan det kräver att alla som kan deltar i de svenska försvarsansträngningarna på något sätt.
