Miljardsänkning ger bilägare några hundringar
Några hundra kronor i lägre bränslekostnad per år för den som kör bil och risk för sämre luft i tätorter. Det är några effekter av regeringens och SD:s aviserade sänkningar av skatterna på diesel och bensin, som väntas kosta statskassan 5,6 miljarder i minskade intäkter per år när de är fullt genomförda.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
En person som kör dieselbil privat 1 400 mil per år beräknas få bränslekostnaden sänkt med 150 kronor per år.
En person som kör 900 mil på ett år och tankar bensin får kostnaden sänkt med 240 kronor per år.
För företag med lastbilar och bussar kan bränslekostnaden bli 7 500 respektive 3 400 kronor lägre per år.
I båda fallen kan kostnaden minska med ytterligare 90 kronor 2026, jämfört med om regeringen låtit drivmedelsskatterna skrivas upp med inflationen.
På sikt, fullt genomförda, beräknas skattesänkningar och slopad uppskrivning för inflation innebära drygt 5,6 miljarder i minskade skatteintäkter per år.
Det framgår av regeringens nu utskickade promemoria om förslagen, vars stora drag presenterades på en presskonferens den 27 augusti. Det var också då som regeringen och Sverigedemokraterna meddelade att de byter fot om reduktionsplikten och höjer den. Det innebär att mer biodrivmedel än idag ska blandas i bensin och diesel från nästa sommar.
En del av de aviserade skattesänkningarna ska täcka upp den prishöjning som då väntas ske på grund av höjd reduktionsplikt.
I promemorian från finansdepartementet konstateras, som regeringen tidigare sagt, att utsläppen av koldioxid kommer att öka på grund av skattesänkningen med 0,9 miljoner ton totalt till 2030. Den höjda reduktionsplikten ska dock göra att ökningen av utsläppen blir mindre än så.
Finansdepartementet skriver att utsläppen av kväveoxider, som framför allt dieselfordon ger, kommer att öka som en följd av skattesänkningarna eftersom de antas öka förbrukningen. Det kommer att göra det svårare att nå målen för minskade utsläpp av kväveoxider till 2030 liksom EU-kraven på minskade luftföroreningar och renare luft.
"Det innebär även en ökad risk för att miljökvalitetsnormer i tätorter överskrids vilket kan leda till krav på ytterligare åtgärder för att sänka luftföroreningshalterna" skriver departementet i promemorian.
