De flesta larmen kommer in från anhöriga efter semesterveckorna. Först då har föräldrar haft tid att umgås med sina barn tillräckligt mycket för att se varningssignalerna, berättar Björn Berglund som leder Fryshusets avhopparverksamhet Exit.
När han började för sex år sedan var de flesta som försökte lämna våldsbejakande miljöer i 30-årsåldern. Nu är de i övre tonåren. En majoritet av det 20-tal personer som får hjälp att avradikaliseras i Exit har en nationalistisk ideologi med sig, de andra sympatiserar med våldsbejakande islamism.
Nästan alla har radikaliserats på internet och haft långt framskridna planer på allvarliga våldsdåd.
— Man har antingen genomfört en skolattack, eller så har man som i majoriteten av fallen haft insatsstyrkan hemma som har stoppat den innan man genomfört det, säger Björn Berglund.
Samma problem – ny kostym
I Sverige har nätbaserade rörelser som 764 eller närliggande "No lives matter" lett till flera allvarliga våldsdåd bland ungdomar på senare tid.
Samtidigt väcker debatten som följt efter den populära Netflix-serien "Adolescence", som tar avstamp i incelrörelser, frågan om hur mycket vi vet om ungdomars internetanvändning.
Egentligen rör det sig om samma gamla problem som förut – men i ny kostym, enligt Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset i Stockholm.
— Det handlar om att man söker en tillhörighet, där man blir sedd. Det har inte förändrats. Vi möter samma personer nu som för 30 år sedan – det är precis samma berättelse. Men nu beskrivs de som incels, då beskrevs de som skinheads.
Björn Berglund har en liknande uppfattning: de flesta han är i kontakt med har sociala problem och söker tillhörighet i en grupp. De radikala rörelserna bidrar utöver gemenskapen också med att måla upp en annan grupp – invandrare, kvinnor eller västerländska ateister – som ansvarig för deras lidande.
— De här destruktiva grupperingarna fyller i första hand ett mänskligt behov som de här individerna har. Ideologin kommer alltid sist, säger Berglund.
En 14-årig pojke, med kopplingar till en våldsbejakande nätsekt, överföll en pensionär med kniv i Borås i början av året. Han har i polisförhör beskrivit att han haft svårt att få vänner och ville få uppmärksamhet i en grupp på nätet. Han säger också att andra gruppmedlemmar pressade honom att begå knivdådet.
Ökad risk med nätforum
Enligt den senaste årsrapporten från stiftelsen Expo, som granskar högerextremism, finns det tre teman som återkommer i propaganda som attraherar unga: löften om gemenskap, hypermaskulina ideal och våld. Under förra året noterades fler aktiva, våldsbejakande grupper än något annat år sedan 2008, då Expos datainsamling började. Många av grupperna har bildats online och "lockar unga pojkar in i en värld där man hyllar och uppmanar till våld. I flera fall har det lett till verkliga attacker", skriver stiftelsen.
Före internets framväxt kunde de grupper som man sökte gemenskapen i ha en viss återhållande effekt bland de mest våldsbenägna, spekulerar Johan Oljeqvist.
— Den dämpade ofta det mest destruktiva beteendet. För det var inte bra för gruppen.
Men i mer anonyma nätforum skapas aldrig den lojalitet mot gruppen som gemenskaper utanför det virtuella ger. Enskilda personers ageranden leder inte heller till negativa konsekvenser för gruppen online.
— Så där kan man peppa, och pusha någon över stupet, säger Oljeqvist.
En annan faktor som bedöms öka risken för ensamagerande våldsutövare är kollapsen av den organiserade extremhögern. Expo har sedan tidigare larmat för att mindre grupper ökat i takt med att nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) tappat i styrka.
Björn Berglund ser knivmordet på överläkaren Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan 2022 som ett exempel på vad som händer när någon som tidigare engagerat sig i organiserade extremrörelser förflyttar sin aktivitet till nätbaserade forum.
— Gruppen i sig har en egen agenda. Men när människorna blir ensamma, då kan mycket värre saker hända, säger han.
"Då riskerar man att radikaliseras"
Misstaget att stirra sig blind på vilken ideologi som den radikaliserade förespråkar, snarare än de psykologiska grundproblemet, känner Johan Oljeqvist igen från åren då svenska ungdomar reste till terrorsekten IS så kallade kalifat för att strida.
— Vi försökte tala om för alla att det inte är islam som ligger bakom de här personernas radikalisering. I flera år gjordes felaktiga insatser för att hindra människor från att åka, för man letade i moskéer och riktade in sig på fel personer.
För att upptäcka och förhindra radikalisering hos en anhörig tipsar Johan Oljeqvist om att byta fokus – ofta är det inte den utåtagerande, utan den tystlåtne och isolerade ungdomen som behöver hjälp.
— Om samhället misslyckas med att skapa förutsättningar för unga att vara med i sociala sammanhang, då riskerar man att radikaliseras. För man kommer att söka sig till andra sanningar, där man blir accepterad. Och då blir det hos den grupp man hittar först.
