Av Tidöavtalet framgår att kraven för arbetskraftsinvandrare ska skärpas. Som utgångspunkt ska den som kommer till Sverige tjäna över medianlönen, som i dag ligger på 37 100 kronor i månaden.
Nu blir det inte så, utan regeringen och SD har i stället kommit överens om att lönekravet ska motsvara 90 procent av medianlönen.
— Vi har enats om att den här nivån framåt ska ligga på 90 procent, det vill säga inte 100 procent som var utgångspunkten i Tidö, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
I dag ligger kravet på 80 procent av medianlönen, eller 29 680 kronor.
Johan Forssell: En "utgångspunkt”
Överenskommelsen kan tolkas som en framgång för Liberalerna. I somras gick arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ut och meddelade att han ville gå emot Tidöavtalet just på denna punkt.
— Vi är på väg att införa saker som inte är bra för Sverige, sade han till DN då.
Han menade att det med ett lönekrav på 37 100 kronor skulle bli väldigt svårt för många företag att anställa personer från andra länder som Sverige behöver, till exempel kockar.
Johan Forssell betonar nu att det som slogs fast i Tidö var att ”utgångspunkten” skulle vara 100 procent.
— Men det är ju en utgångspunkt bara. Vi moderater har inte förhandlat i media men jag har hela tiden varit mån om att hitta en lösning där vi undviker en massa ny byråkrati och ett för högt lönekrav.
Undantagslista
Migrationsministern framhåller att det med det nya lönekravet inte kommer att behövas någon omfattande undantagslista på 152 yrken, som tidigare tagits fram.
— Nu säger vi att undantag ska ske mer restriktivt men regeringen ska ändå ha möjligheten, säger Forssell.
— Med det här undviker vi en situation där vi skulle behöva ha ett väldigt byråkratiskt system med olika undantag som ska tolkas och ta tid.
Det nya lönekravet ska börja gälla den 1 juni nästa år.
