Svensk rymdboom – drar in miljarder från Amazon och ESA

600 kilometer ovanför jorden susar den 125 kilo tunga Arctic weather satellite runt i en enorm hastighet.

— Den har vi utvecklat och byggt på uppdrag av Europeiska rymdorganisationen ESA, säger Fredrik Sjöberg, vd för OHB Sweden, inte utan stolthet.

Med start 2029 får den sällskap av ytterligare ett gäng liknande satelliter, ihopmonterade i Kista i Stockholm. För att ens få kliva in i fabrikslokalen krävs hårnät, plastskydd på skorna och labbrock. Här finns tryckkammare och utrymmen för att röntga fogarna på de känsliga systemen.

Det är inte bara vädersatelliter som byggs i lokalerna. Här ståtar exempelvis skalet till Comet-I, tänkt att placeras 1,5 miljoner kilometer bort vid en av de så kallade Lagrangepunkterna, där den ska ligga i bakhåll i flera år i väntan på att en passande komet ska dyka upp som sedan ska skuggas.

”Djärv satsning”

OHB flyttade till lokalerna så sent som förra sommaren, för att vara redo om ESA skulle ge grönt ljus åt företaget – och i mitten av mars kunde avtalet om 20 ytterligare satelliter undertecknas. Det innebär 248 miljoner euro (2,67 miljarder kronor) in på kontot och nyanställningar hos OHB som redan tredubblats i storlek de senaste åren.

— Det var ju en djärv satsning. Hade inte Arctic weather funkat och levererat bra data så hade det inte blivit någonting, säger Sjöberg.

2023 var det globala värdet på rymdindustrin 630 miljarder dollar, en siffra som beräknas tredubblas till 2035, enligt konsultbolaget McKinsey. Året därpå arbetade 1 545 personer heltid med rymden i Sverige, som då omsatte drygt 4,9 miljarder kronor, enligt färska siffror från Rymdstyrelsen.

OHB har på några år tredubblat bolagets personalstyrka. Men bolaget är långt i från ensamt i den svenska rymdbranschen. AAC Clyde Space i Uppsala bygger satellitteknik (med dotterbolaget Omnisys i Göteborg och Spacemetric i Sollentuna), i Stockholm finns raketbolaget Pythom, i Luleå startupbolaget Vimotek och i Trollhättan gör GKN Aerospace komponenter till rymdraketer.

Christer Fuglesang, professor vid KTH och Sveriges förste astronaut, säger att det finns flera orsaker till att rymden är het. En orsak är den rymdkapplöpning som utspelar sig mellan Kina och USA. En annan är att kostnaden för att skicka upp utrustning i rymden numera är en bråkdel i och med Elon Musks Space X.

Satelliterna har blivit fler – men mindre – och placeras närmare jorden, jämfört med tidigare då stora satelliter placerades längre ut i rymden.

— Det kostar flera gånger mer att skicka något upp till de geostationära området. Då vill man verkligen ha en satellit som garanterat fungerar, och då blir den väldigt dyr. Nu skickar man upp väldigt många, och då är det inte så noggrant om de funkar, då blir varje satellit mycket billigare, säger Fuglesang.

En till orsak är den oroliga omvärlden.

— Det som kanske speciellt har ökat är insikten att rymden är väldigt viktig ur en säkerhetssynvinkel, att man har en egen förmåga i rymden.

Order från Amazon

I Linköping sitter Beyond Gravity, som nyligen byggt en ny fabrik och på tio år fyrdubblat sina anställda till fler än 320. Sedan starten på 1980-talet har bolaget släppt i väg 1 500 satelliter, berättar affärsutvecklaren Magnus Engström.

— Vi har verkligen sett skillnaden i rymdmarknaden över tid. Vi har inga inhemska kunder i någon större omfattning, utan det är utanför gränsen de finns, säger Magnus Engström.

2021 landade bolaget en order på 3 miljarder för att bygga separationssystemet till Amazons Starlinkutmanare Kuiper. Hittills har 250 satelliter hunnit placeras i rymden, ytterligare 3 000 väntar.

Men att anpassa sig efter en sådan här jätteorder innebär också risker – för vad händer med fabriken när den är levererad?

— När vi satt upp en sådan här produktionsapparat så måste vi få avkastning för den. Vi jobbar med följdaffärer, men även nya konstellationsprojekt där vi i dag är bättre positionerade tack vare att vi har den här förmågan i tillverkning.

Önskar: Egna raketer

På Lotta Edholms (L) visitkort står det gymnasie-, högskole- och forskningsminister. Att hon även är rymdminister pratas det mindre om, även om hon allt oftare tänker på rymden, säger hon. Hon tycker att Sverige står sig väl, men anser att det är en brist att Sverige inte har egna stora raketer som kan placera objekt i omloppsbana.

— Jag hoppas verkligen att Esrange (i Kiruna) ska kunna göra detta. Sanningen är ju att vi inte har den kapaciteten på europeisk mark inom EU i dag. Jag ser det som nödvändigt.

Samtidigt medger hon utan omsvep att Sverige gjort alldeles för lite inom rymdområdet, en insikt som vuxit fram de senaste åren. I början av förra året presenterades en satsning på en nationell forskarskola inom rymd med målet om ett nationellt satellitprogram.

— Jag tror att vi måste fortsätta att satsa stort. För det är alldeles uppenbart att rymden och de möjligheter som finns där blir allt viktigare på så många olika områden, säger Edholm.