Hårda attacker mot Borgs budget

Ett kraftfullt paket åtgärder för att möta en dämpning i ekonomin, tycker finansministern Anders Borg (m). Oppositionen var inte oväntat kritisk till budgeten under debatten i Riksdagen.

– Vi möter dagens problem genom att rusta Sverige för framtiden, sade Borg när han inledde debatten om budgetförslaget i riksdagen.

Han konstaterade att oron i världen är påtaglig vad gäller de ekonomiska utsikterna. Och lågkonjunkturen i Europa kommer, som en följd, därför att bli djupare än vad man tidigare räknat med.

– När man är mitt i ett sådant här skede är det svårt att veta hur det går, men vi har breda säkerhetsmarginaler, sade finansminister Anders Borg vid ett pressmöte på hans departement, strax innan han skulle gå till riksdagen med sin budget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros var inte lika imponerad av regeringens budget.

– När vi nu går från högkonjunktur till lågkonjunktur väljer regeringen att göra mer av samma sak: sänk skatten och mest åt de som har det bäst ställt, sade han.

Han sammanfattade de två senaste åren med höjda socialbidrag, ökad arbetslöshet, ökade varsel och fler i utanförskap. Det kraftfulla företagspaketet som Anders Borg lyfte fram, gav han inte mycket för.

– Det har sannerligen inte nått småföretagarna i alla fall. De har fått höjd arbetsgivaravgift, sade Östros.

Vänsterpartiets Ulla Andersson angrep regeringen för att föra en orättvis politik.

– Regeringen väljer än en gång att dela ut statens överskott till de redan högavlönade, sade hon.

Andersson hänvisade till en granskning av regeringens politik, som vänsterpartiet låtit riksdagens utredningstjänst göra. Enligt den har de tio procent som har högst inkomst fått 40 procent av regeringens satsningar, främst i form av skattesänkningar som fastighetsskattereformen, slopande av förmögenhetsskatten och skatterabatten på hushållsnära tjänster. Enligt Andersson har regeringen underlättat för de rika att skaffa sig "egen hushållerska eller butler". Hon hävdade samtidigt att skyddsnätet för dem som har det sämre ställt försämrats genom förändringar i a-kassa och sjukförsäkring.

Miljöpartiets Mikaela Valtersson konstaterade att efter två år med regeringen har de sjuka och arbetslösa fått det sämre. Hon kritiserade regeringen för att först dra ned på anslag och bidragsersättningar för att sedan komma tillbaka med mindre återställare. Det är att vara vårdslös med människors liv, hävdade hon.

Anders Borg, om du tar hundra kronor av mig och sedan ger tillbaka det en månad senare, så har jag inte blivit rikare och jag tror inte att du har blivit snällare, sade hon.

Förutom att sjuka och arbetslösa fått det sämre har även småföretagarna fått högre skatt, miljöarbetet avstannat och jämställdheten försämrats, enligt Mikaela Valtersson.

Reaktionerna från fackförbund och andra organisationer var blandade. Fackförbundet TCO tycker att överskotten i budgeten måste användas för att genomföra trygghetsreformer när ekonomin blir sämre. Svenskt Näringsliv anser att höstbudgeten innebär en välkommen och nödvändig injektion för Sverige.

Fackförbundet ST, som i huvudsak representerar statligt anställda, menar att höstbudgeten är regeringens bästa hittills, men att det fortfarande saknas pengar på många områden, vilket leder till färre anställda och konsekvenser för företag. Saco välkomnar att regeringen gör klart att det inte bli någon obligatorisk a-kassa och att det ska bli billigare att vara med i a-kassan genom den nya höstbudgeten. Fackförbundet SKTF är överlag nöjt med regeringens höstbudget och ger den klart godkänt.

Stockholms Handelskammare sågar regeringens satsning på infrastruktur och menar att Sverige skulle tjäna mer på att satsa på nya vägar och spår än på att amortera på statsskulden.

Skrivet av: