Många älgar bär på fästingfeber
Bakterien som orsakar fästingfeber är mer utbredd än vad man tidigare trott.
Fästingfeber är mer utbrett i den svenska älgstammen än veterinärerna tidigare trott.
Alla undersökta älgar under förra årets älgjakt bar på antikroppar. Samtidigt var en stor del av älgarna infekterade av bakterien, som kallas anaplasma. Undersökningen gjordes av Statens Veterinärmedicinska Anstalt på ett 80-tal älgar som sköts i Småland, Västergötland, Sörmland och på Öland.
– Det finns inte en enda studie i Europa som visar så här hög förekomst av bakterien på hjortdjur, säger biträdande statsveterinär Jonas Malmsten.
Fullvuxna älgar dör inte av fästingfeber, men det finns misstankar om att älgkalvar kan göra det.
– Det kan vara så att älgkalvar får en blodburen infektion och antingen dör av den eller kommer på efterkälken. Eftersom immunförsvaret påverkas av sjukdomen kan de bli mer mottagliga för andra infektioner, säger Jonas Malmsten.
Även andra djur, till exempel rådjur, hundar, får, hästar och kor kan smittas av bakterien. På 1990-talet blev det känt att också människor kan smittas av bakterien och drabbas av fästingfeber.
– För människor är den inte mycket att vara rädd för. Ofta missar man den. Diagnosen ställs inte över huvud taget, säger professor Pia Forsberg vid Linköpings universitet.
Med ett mildare klimat förlängs fästingarnas aktiva period. Det gör att de fästingburna sjukdomarna troligen kommer att få en allt större betydelse i framtiden.
Skrivet av: