Nyheter24 reder ut: 5 krångliga politiska begrepp – aktuella just nu

Valet 2022 är nu avgjort och högersidan, med Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har utropat sig själva till segrare.

Nu väntar en politiskt händelserik period, och längs vägen kan det hända att en del svåra termer och begrepp dyker upp. Nyheter24 reder ut fem av dem.

Vill du läsa fler politiska nyheter? Här finns alla våra artiklar om valet 2022.

Vad är negativ parlamentarism?

För att en regering ska kunna verka i ett parlamentariskt system krävs förtroende, antingen positivt eller negativt. I Sverige råder negativ parlamentarism, vilket betyder att regeringschefen – det vill säga statsministern – inte behöver ha aktivt stöd av en majoritet i parlamentet för att kunna regera. Istället räcker det att hen inte har en majoritet emot sig i riksdagen.

Ett bra exempel på hur negativ parlamentarism fungerar såg vi efter riksdagsvalet 2018. Den dåvarande regeringen Stefan Löfven fick en relativ majoritet emot sig med 153 nej-röster och 115 ja-röster. Men 81 ledamöter avstod från att rösta, och nej-sidan kunde därför inte erhålla någon absolut majoritet. 

Därför kunde Stefan Löfven tillträda som statsminister ändå. 

Vad är en övergångsregering? 

Under onsdagen meddelade statsminister Magdalena Andersson sin avgång, och under torsdagsförmiddagen lämnade hon in sin avgångsansökan hos talman Andreas Norlén. 

Men hennes ansvar som regeringschef slutar inte där. Efter sitt entledigande leder Andersson den övergångsregering som sitter kvar tills nästa tillträder. 

En övergångsregering får varken utlysa extra val eller ta nya politiska initiativ, utan fattar löpande beslut i redan pågående frågor, enligt Företagarna.

Vad är ett sonderingsuppdrag?

Även sonderingsuppdrag är det svenska parlamentariska systemet väl bekant med efter de senaste årens många politiska vändningar. Förra sommaren ägde nämligen en misstroendeomröstning mot Stefan Löfven rum, där han fälldes och hela regeringen fick avgå. 

Då, liksom nu, blev det aktuellt med sonderingsuppdrag. Det är en möjlighet som talmannen ger en potentiell eller tilltänkt statsminister, för att undersöka om det finns stöd för denne att bilda regering och tillträda posten. 

Uppdraget delas ut efter att talmannen haft så kallade talmansrundor med partiledarna, och gjort en bedömning av det politiska läget. 

 – Talmannen frågar "skulle du vilja undersöka, skulle du vilja sondera möjligheterna för dig att ha ett underlag för att bli vald till statsminister?", förklarar statsvetaren Jenny Madestam i en intervju med SVT.

Av allt att döma kommer Moderaternas partiledare Ulf Kristersson sonderingsuppdraget först.

Vad är ett regeringsunderlag?

Efter att partiledarna fått slutföra sina sonderingsuppdrag föreslår talmannen en ny statsminister, och vilka partier som ska ingå i den nya regeringen. 

Eftersom Ulf Kristersson väntas bli tilldelad talmannens första sonderingsuppdrag väntas han också bli den första som ska övertyga Norlén att hans regeringsunderlag, eller regeringsförslag, är stabilt nog. 

Enligt Kristersson själv var den saken klar redan innan vallokalerna stängdes.

– Den som inte har ett regeringsunderlag har heller ingen regering. Det har varit den stora skillnaden hela tiden. Jag har ett regeringsunderlag, det har inte Socialdemokraterna, sa han till Dagens Industri på valdagen.

Vem blir nästa talman efter Andreas Norlén?

Inför varje ny mandatperiod väljs en ny talman och tre vice talmän. Det innebär att den nuvarande talmannen Andreas Norlén kan bli utbytt när nästa talmansval äger rum den 26 september – så länge han inte röstas fram på nytt.

Talmannen är riksdagens främsta representant och det högsta ämbete som någon kan väljas till i Sverige. Bara kungen, i egenskap av statschef, står före talmannen i rang. 

Det är ingen liten uppgift att väljas till talman, med andra ord. Vilka kandidater som partigrupperna i riksdagen kommer nominera till talmansposten är fortfarande okänt. Det finns inga regler kring vilket parti talmannen måste tillhöra – Andreas Norlén är till exempel Moderat, och har suttit på posten under en rödgrön mandatperiod.