Slutet av oktober:
Steve Witkoff och Kirill Dmitrijev, sändebud för USA:s respektive Rysslands presidenter, träffas i största hemlighet i Miami, Florida. Utan ukrainsk medverkan tas – med inspiration från fredsplanen för Gaza – ett dokument fram med 28 punkter med de båda stormakternas syn på hur man kan få slut på kriget i Ukraina.
Mitten av förra veckan:
Ryska och amerikanska tjänstemän läcker nyheten om Ukrainadokumentet till medier i USA. Planen möts av förvåning och upprördhet. Dels för att Ukraina och Europa inte tillfrågats, dels för att dokumentets 28 punkter kräver stora eftergifter av Kiev-regeringen, men knappt något av regimen i Moskva.
Fredag den 21 november:
President Volodymyr Zelenskyj säger i ett tal till nationen att Ukraina riskerar att förlora USA som partner. Europeiska ledare inleder intensiv diplomati för att ändra fredsutkastet så att Ryssland pressas hårdare.
Lördag den 22 november:
Många länder, däribland Sverige, håller digitala toppmöten. ”Aggression mot ett grannland får aldrig löna sig”, sammanfattar statsminister Ulf Kristersson (M) synen på fredssträvandena.
Söndag den 23 november:
USA och Ukraina träffas i Schweiz, i hopp om att hitta omformuleringar i fredsplanen som är godtagbara för Ukraina och Europa i stort. Även europeiska stormakter deltar vid mötet, som slutar med ett ”uppdaterat fredsramverk”, heter det, utan att detaljerna offentliggörs.
Måndag den 24 november:
Tyskland kallar det en ”avgörande seger” för Europa att Genève-mötet klargjorde att USA och Ryssland inte kommer att enas om något på egen hand. Finlands president Alexander Stubb betonar dock att "det återstår ännu stora frågor som måste lösas”.
Nya toppmöten duggar tätt, bland annat är Ukrainafrågan i fokus bland europeiska ledare som deltar i ett sedan tidigare planerat möte mellan EU och Afrika i Angola.



.jpg)
