"Det finns en självrannsakan i Malmö FF"

Tre tränare under en och samma säsong. Visserligen Europa League-gruppspel och svenska cupen-mästare, men blott en sjundeplats i allsvenskan 2022. Under Henrik Rydströms ledarskap ska ett stukat Malmö FF ta sig tillbaka till sitt forna jag.

— Jag märker att det finns en självrannsakan i Malmö FF. Jag vill inte recensera det som har varit, mer än att jag vet att sjundeplatsen inte är en direkt följd av det året, säger Rydström efter några månader på tränarposten.

En form av recension blir det ändå – något annat vore onaturligt för den frispråkige Henrik Rydström. En skadebenägen trupp och en viss mättnad efter alla framgångar är två faktorer som han tror ledde till MFF:s svaga säsong i allsvenskan.

— Jag tror att spelarna brydde sig som fasiken, men man hade vunnit två år i rad och varit i Champions League-gruppspel. Mätt är kanske fel ord, men man var kanske inte benägen att testa saker.

Första maj-talare

Som motståndartränare under de senaste säsongerna tyckte han se ett MFF som var "kortsiktigt i sin jakt på framgång".

— Tittar man på vad som leder till framgång måste man också våga vara ledande, man måste våga byta ut komponenter, testa saker.

Rydström har själv aldrig varit rädd för att bryta mönstret – varken under sin aktiva spelarkarriär eller som fotbollstränare.

Han gjorde både Sirius och Kalmar till bollförande lag, som i enskilda matcher och även under ett par säsonger kunde utmana de allsvenska topplagen.

Under sin karriär i Kalmar (1994–2013) var han allt annat än neutral utanför planen. Han har varit första maj-talare för Socialdemokraterna (utan att vara medlem i partiet) och torgfört sina åsikter om olika ämnen i krönikor för Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet.

TT: Hur mycket Henrik Rydström kan du vara i en storklubb som Malmö FF?

— När du är tränare i Kalmar blir du ändå taxen som gläfser. Man har inte lika många supportrar eller samma förutsättningar som de stora klubbarna. Det finns en charm i det, men min personlighet är nog mer att vara baronen som örfilar till de andra. Så jag känner att min personlighet harmoniserar väldigt bra med den malmöitiska kaxigheten – att det är självklart att vi ska vinna.

"Trött på den gläfsande taxen"

Samtidigt har han ibland varit "extremt trött" på sig själv.

— Jag är rätt trött på den gläfsande taxen som måste ha rätt och det kan gälla även om vi pratar om något politiskt. Men jag tycker generellt att vi måste värna ett samhälle där vi bryr oss om varandra och försöker se det goda hos varandra. Jag har ju varit väldigt politisk kan man säga, men jag har nog glidit mer åt att vara samhällsengagerad, om vi ska välja ett annat ord.

Rydström är utbildad SO-lärare och har en magisterexamen i litteraturvetenskap. Favoritförfattaren är Eyvind Johnson, som 1974 fick dela på Nobelpriset i litteratur tillsammans med Harry Martinson.

TT: Varför är Eyvind Johnson din favoritförfattare?

— Om man ska vara jäkligt pretentiös går det lite ihop med varför jag tycker om fotboll. Just att det finns någon form av rytm. Det är inte bara ett tempo, som andra idrotter eller andra konstformer kan ha. Eyvinds språk är ju jäkligt musikaliskt. Det är rytmen i det som är speciellt, säger han och fortsätter:

— Det är lite hur jag vill att vi ska spela. Det är en form av rytm i spelet, som inte alltid går att ta på. Sedan var ju Eyvinds samhällssyn väldigt empatisk.

"Kan inte vara neutral"

Favoritboken är klassikern "Strändernas svall", men när Rydström talar om Eyvind Johnsons samhällssyn lyfter han fram Krilontrilogin. De tre böckerna skrevs och gavs ut mitt under andra världskriget – och kritiken mot den svenska neutralitetspolitiken lyser starkt igenom. Handlingen kretsar kring den antifascistiske fastighetsmäklaren Johannes Krilon och plikten att göra motstånd.

— Jag tror att man alltid hittar förebilder och förebilder är inte alltid i livet. Förebilder för i alla fall mig kan vara en gestalt i en film eller i en romanserie som Krilon, säger Rydström.

Den aktuella trilogin inleds med ett citat från Johannes Krilon:

”Mina herrar, jag kan inte vara neutral. Det vore onaturligt, ja, jag vill påstå: det vore i högsta grad osedligt. Det är min plikt, liksom er, att inte vara neutral.”

— Krilonserien har ju format mycket hur jag tycker att man bör vara i samhället. Om vi pratar om bra litteratur eller bra fotboll är det på något sätt universalt. Läser du serien i dag är det så många paralleller till samhället som vi lever i nu. Johannes Krilon är en gestalt att ta efter, säger Henrik Rydström.