Vad tycker ni?

Visar ju inte så ofta när jag köper saker längre. Är det något ni gillar att se? Tänker att det är rätt tråkigt med sådana här inlägg med enbart produktbilder på saker jag inhandlat. Men om ni gillar så klicka på hjärtat så kan jag fortsätta visa! Kram <3 // Gabriella Joss Possler

Det är lite kul faktiskt, för när jag satt och skrollade igenom det här inlägget med annonslänkar som Gabriella Joss Possler postat på sin blogg, så tänkte jag för mig själv att det där faktiskt är ett inlägg med annonslänkar som jag är helt okej med.
Varför, kanske du undrar? Jo, därför att det är ett inlägg med länkar till saker som hon faktiskt köpt, och inte bara en massa länkar till bilder på random saker någon hittat på nätet, som en del andra *host* influencers gör *host* typ hela tiden.
Det är kaninpyjamas och en Kenzotröja till minstingen Kenzo, och lite annat smått och gott till de andra.
Så.. ska det vara ett annonslänkinlägg, så ska det se ut så här. Notera!

Vad tycker ni?
Är det lika illa oavsett, eller kan ni också medge att det kan finnas grader i reklamhelvetet?
Alltid illa, oavsett? 😉

Jonas Gardells hyllning till Alex Schulmans trauman

Bildkälla: Expressen

Men därefter började jag scrolla genom hans krönikor och lade märke till att jag minsann inte var den enda som generade den gode krönikören och fick honom att skämmas.
Han skäms mest hela tiden. Han är sekundärskammens okrönte kung!
Eller också gråter han. (Han gråter VÄLDIGT ofta!) Eller skakar. Av fasa. Darrar. Och vill slänga saker i väggen.
Det är lite Kalle Anka det där. Och oerhört kul.

Det kan vara stora saker som att mänskligheten går under. Det kan vara mindre saker, som att Stockholms tunnelbana byter modell på sina vagnar. Eller att han hört en låt på radion. (Då gråter han så mycket att han måste stanna bilen när han kör.) Det är liksom inte så noga. Hans känslor är stora och för det mesta lite all over the place. Alex Schulman är beredd att gråta, rasa, skämmas och känna kall fasa med samma intensitet vilket som. // Jonas Gardell

Jonas Gardell har skrivit en krönika i tidningen Expressen, som uteslutande handlar om Alex Schulman och alla hans trauman, som Jonas Gardell fick upp ögonen för en kväll när han bestämde sig för att skrolla igenom Schulmans alla krönikor.
Anledningen till detta var den egna förvåningen över att Alex Schulman tillägnat Gardell en hel krönika i Dagens Nyheter med rubriken: ”Jag blir generad av Jonas Gardells vördnad för statsministern”. Han kunde helt enkelt riktigt begripa varför Schulman tog i så han sprack över den där lunchen. Gardells första teori var att Schulman måste ha känt sådan sekundärskam, att han var tvungen att ägna en hel krönika åt den, men det var som sagt när han började skrolla bland Schulmans alster som han insåg att han inte var det minsta speciell, utan det är så här Alex Schulman känner, faktiskt mest hela tiden.

Gardell nöjer sig dock inte med att konstatera det utan har skapat en egenkomponerad topplista med Schulmans alla olika trauman:

Du hittar hela den underhållande listan i Expressen.

 

 

Margaux Dietz har träffat kärleken igen

Bildkälla: Chrstine Olsson // TT

Under gårdagens mamagala berättade Margaux Dietz för Aftonbladet att hon har ett nytt förhållande som hon är väldigt glad och så lycklig över, men säger även att hon inte tänker säga så mycket mer än så. 
– Punkt, säger hon med ett skratt.

Är det här början på Margauxs återtåg ut i rampljuset igen?
Lite tassande med kryptiska kommentarer om en ny kärlek, med fin styling och allt men ingenting som stack ut i mängden. Små små smygande steg…. 🙂
I så fall får strategin tre av fem excelark av mig.
Tror ni förresten det är en kändis eller vanlis som Margaux träffat?


En lightversion av idolen Löwengrips agerande när det begav sig. Hon skulle nog ge Maggiz 5/5. 🙂

Även Linda-Marie Nilsson kritiserar Expressens rubriksättning

Bildkälla: Charlotte Brunzell/ Stella Pictures

Kommer ni ihåg att jag publicerade ett inlägg för några dagar sedan om Margareta Grääs och hur upprörd hon var över Expressens rubriksättning? Margareta skrev att släktingar ringt och frågat om hon börjat med Onlyfans?
Nu är det Linda-Marie Nilssons tur att vara förbannad och hon har tagit till Instastory för att berätta vad hon tycker och tänker om alltsammans.

Var ska detta sluta?
Margareta har ju redan fått uppmaningar skrivna till sig om att tipsa Medierna i P1 om saken.
Vad tror ni om det? Jag tycker att en granskning av dem hade varit jätteintressant.

Bild 1: Jag måste kommentera den här rubriken och puffen som Expressen har haft ute på sin startsida under helgen, för jag vet att ni är många som sett den och hört av er.

Bild 2: Jag brukar sällan lägga ut saker jag är arg över här, för jag vill hellre ta det utanför sociala medier och kontakta den det berör. Jag vill att mina kanaler ska vara en positiv plats där man kan få pepp, glädje och energi. Men ibland går det även över min gräns.
Jag har själv jobbat som både reporter och som webbredaktör, dessutom på just den här tidningen, och jag har satt många rubriker i mina dagar. Men det här är det mest gränslösa jag varit med om.
Ribriken får det att låta som att vi är prostituerade och att vi säljer våra kroppar, när detta inte är fallet. Dessutom förstärkt med underrubriken ”Handlar inte om att vara sexigast och bäst” så att oret SEX kommer med och förstärker det läsarna redan antar. Dessutom är bilden på mig avklädd för att ytterligare förstärka känslan av att det är sex som säljs.
Absolut att kroppen är en del av mitt varumärke. Kroppsaktivismen är grunden för allt jag gör – både som influencer, författare och designer. Och jag hade helt accepterat en rubrik som ”de har kroppen som sitt varumärke” eller till och med ”de tjänar pengar på sina utseenden”. Men att skriva ”kvinnor tjänar cash på sina kroppar” ihop med en avklädd bild på mig och ett citat med ordet ”sexigast” precis under min kropp är så gränslöst, obehagligt och omoraliskt.

Bild 3: Dessutom är det en premium-artikel, vilket gör att inte så många ens kommer läsa artiklen utan bara se en ingress där det överhuvudtaget inte meddelas på vilket sätt vi ”tjänar pengar på våra kroppar”. Utan bara vidare om att det är ”våra levebröd” och ”vår inkomstkälla” och att vi ”lever på våra kroppar”.
Ja, undrar verkligen vad man vill att läsarna ska anta?

Bild 4: Jag kontaktade självklart både reportern och webbredaktören direkt. Och efter några timmar fick jag återkoppling och en ursäkt där rubriken på startsidan därefter ändrades. Men trots det publicerade de efter det samma rubrik på Facebook med det härliga tillägget ”Tre tjejer som har sina kroppar som levebröd”. Där folk också fritt kunde kommentera och skratta åt att någon skulle vilja betala för min kropp, recensera och diskutera mitt utseende.

Bild 5: Nu verkar även den publiceringen bortplockad från Facebook och man kanske kan tycka att ”jaha, varför gnälla? Nu är problemet ju borta!”?
Men även om det är borta så sitter känslan kvar. Jaghar redan läst kommentarerna. Jag har redan känt mig illa till mods över rubriken. Jag har redan haft ont i magen över alla hundratusentals människor som sett det och med all sannolikhet antagit saker om mig som inte är sanna. Jag har redan blivit ledsen, besviken, förbannad och känt mig rejält lurad och bortgjord.

Jag brukar som sagt sällan ta till mina kanaler för att sätta ner foten, men den här gången kände jag att jag måste. Och jag vill bara säga att det är okej att säga ifrån och man behöver inte finna sig i allt. // Linda- Marie Nilsson