Om det något som jag älskar är att sätta upp mål. Mål inom jobbet, träning, sparande, och investeringar är bara några exempel. När du sätter upp dina mål så kom ihåg att jobba efter SMART:a mål principen för att lyckas. Det gör jag.

SMART:a mål

Denna princip och mål går ut på att man skriver ner mål efter 5 följande punkter.

• Specifikt
• Mätbart
• Accepterat
• Realistiskt
• Tidssatt

Exempel på SMART:a mål

Målet ska vara specifikt, mätbart, accepterat (uppnåeligt), realistiskt och tidssatt. Om du sätter upp en semesterkassa kan målet se ut på följande sätt: Jag ska spara ihop 10.000 kr till min semesterkassa i juni 2024. Detta är ett SMART mål för mig. Detta gjorde jag för min semesterkassa detta år och resultatet blev följande. Ta-da!

Ett exempel på ett icke SMART mål är: Jag ska spara ihop pengar så jag slipper tänka på kostnader när jag har semester. Detta är okonkret och ej mätbart.

Ett annat exempel på ett icke SMART mål är: Jag ska spara ihop 100.000 kr till min semesterkassa i juni 2024. Detta är inte realistiskt för mig och ingenting som är uppnåeligt på något sätt.

Jämför dig inte med andra

Sätt upp SMART:a mål utifrån dina förutsättningar och din kapacitet. Det som är realistiskt för dig är inte det för någon annan. Vi alla har olika möjligheter med olika inkomster och utgifter. Gör ditt bästa utifrån din privatekonomi.

Delmål

Kom även ihåg att sätta upp delmål om ditt slutgiltiga mål ligger flera månader bort. Om du vill ha delmål varje vecka, varje månad eller varje kvartal är helt upp till dig. Jag själv tycker det är skönt att kunna ”checka av” och sätta en bock i registret när ett delmål är uppfyllt. Det håller kämpaglöden uppe.

Ekonomisk frihet

Som vissa av er vet har jag som mål att nå finansiell frihet som 55-åring. Såhär jobbar jag med mitt långsiktiga må som just nu är 22 år bort. Detta är ett utdrag från mina mål närmaste åren.
Håll dig till din plan och sätt upp delmål. Kom även ihåg att belöna dig när du gör framsteg.

Stort lycka till

/Sandra Karlsson
Framtidsgurun

Ekonomi kan vara lite klurigt att förstå. Jag själv har inte en bakgrund som ekonom och det är nog därför jag har lite lättare för att förklara ett komplext ämne på ett roligt och pedagogiskt sätt som går att förstå.

Pengatjuv

Visste du att det finns en tjuv som skäl dina pengar? Tjuven är dessutom lömsk och osynlig! Pengatjuven heter inflation. Enkelt förklarat är inflation när du betalar högre pris för samma vara. Du får helt enkelt färre grejer för dina pengar. Ett klassiskt exempel som du kan relatera till är när du går och handlar mat. Du får betydligt färre varor för samma summa pengar.

Inflation är komplext

Själva inflationen är något mer komplex ur ett samhällsperspektiv och orsakerna varför inflationen går upp. Den vanligaste anledningen till hög inflation är att det finns en stor efterfrågan på varor och tjänster i högre takt än vad företagen hinner med. Då ser företagen ofta en chans att höja priserna på sina varor.

Höga löner

En annan anledning till hög inflation kan vara att anställda kräver högre löner av sina arbetsgivare av olika anledningar. Kanske har invånarna en hög ekonomisk oro pga. alla nyheter i tidningarna om hur dåligt börsen går, hur bostadspriserna faller och räntorna ökar. Mer pengar i plånboken innebär att konsumtionen i samhället ökar och priserna på produkter och tjänster fortsätter att vara hög eller till och med öka.

Fler orsaker

Inflation är givetvis djupare än så här men nu har du fått en snabbkurs och en känsla om hur inflation fungerar och vad det är. Kanske får jag göra en djupdykning av detta i ett senare blogginlägg.

Högre styrränta

Du kanske undrar varför banken hela tiden höjer din bolåneränta? Detta beror på att Riksbanken, alltså Sveriges centralbank som ansvarar för pengarna i landet höjer din banks ränta eftersom den banken troligtvis lånar eller har pengar i Riksbanken. Om Riksbanken höjer deras styrränta så höjer din bank också din bolåneränta.

Styrmedel

För att säkerställa att det svenska inflationsmålet på 2 % bibehålls höjer Riksbanken successivt styrräntan för att försöka dra ner på konsumtionen i samhället genom att göra oss människor lite fattigare. Riksbanken vill helt enkelt att befolkningen ska ha mindre pengar i plånboken för att kyla av ekonomin.

Svårt ämne

Jag gjorde mitt bästa för att förklara detta på ett så enkelt sätt som möjligt utan att utesluta allt för viktig information.

En snabbkurs helt enkelt.

Ha det bäst! ?