Julmat är bara vanlig mat.

Löpsedlar vill gärna få oss att tro att det är något mystiskt med just julmaten som gör att vi borde vara rädd för den. Men det stämmer inte. De vill bara sälja lösnummer.

Att äta mer än man brukar eller ”onyttigt” under några dagar påverkar inte din vikt eller hälsa.

För att påverka vikt och hälsa behövs långsiktiga förändringar. Det är inget som sker under några dagar.

Att känna sig mätt betyder inte att du ätit för mycket.

Ätstörda hjärnor älskar att tolka mättnad som något negativt och som en varning för att man ätit för mycket. Men kom ihåg, tankar är bara tankar! Inte sanningar.

Du är i gott sällskap! Tänk på alla miljoner människor som äter gott och mycket just nu.

Varför ska inte du också få njuta?

Det man tänker eller det folk säger är inte alltid sant!

Folk älskar att oja sig över julmaten. Men det betyder inte att det som sägs är sant eller har med verkligheten att göra.

Det är okej att tycka det är jobbigt.

Jag var 16 år när jag började gå på behandling hos Stockholms Centrum för Ätstörningar.

Men vadå, ska inte Bianca få jobba?

Det här handlar inte om henne. Det handlar om att branschen måste ta ansvar för den roll de spelar i att skapa ett ätstört samhälle. 2013 ville Gina Tricot jobba emot ätstörningar, men verkar nu ha tagit en annan väg.

Jag fick nyligen frågan hur en ätstörningsbehandling egentligen ser ut. Tvingar man i patienten mat? Vad händer om man vägrar att äta? Får man samtalsbehandling eller bara mat?

Det finns såklart mängder av olika behandlingar! Men här kommer en inblick i hur det kan se ut.

Som många av er redan vet har jag gjort några omgångar i behandling.

SCÄ

Den första riktiga behandlingen jag fick var på SCÄ (Stockholms centrum för ätstörningar). Där fick jag enskild samtalsbehandling och antidepressiv medicin. Utöver det gick jag en gång i veckan i gruppbehandling som bestod i att gå ut och äta lunch på restaurang med en skara ätstörda personer. Om man inte åt upp varenda tugga resulterade det i att man blev utslängd ur gruppen. Efter måltiden hade man en slags diskussion om hur det gått. Trots att jag är en förespråkare av gruppterapi passade det mig inte där och då.

Capio ätstörningscenter

Den andra behandlingen jag fick några år senare  förändrade mitt liv. Det var en KBT-E (för ”eating disorder”) behandling på Capio ätstörningscenter i Sollentuna. Precis som på SCÄ var det en blandning mellan enskild terapi och gruppterapi (jag hade världens bästa grupp, vi var som ett lag, stöttade varandra och kämpade mot samma mål). Jag åt även tre måltider om dagen på kliniken. En stor del av behandlingen gick ut på att utbilda patienten om ätstörningar och att KBTa bort ångesten som kom av att äta. Åt du inte upp maten riskerade du att kastas ut ur behandlingen.

Och det är så det funkar med ätstörningsbehanding. Du är där frivilligt och måste äta. Det går inte att få terapi och sen börja äta. För att du ska vara mottaglig för terapin måste din hjärna funka och för att den ska funka måste du äta. Därför får ätandet så pass stort fokus.

Dagvård och slutenvård

Inom ätstörningsvården delar man ofta in behandlingar i öppenvård, dagvård och slutenvård. Öppenvård innebär att man lever som vanligt men går till kliniken för behandling en till två gånger i veckan. Ofta en timmes samtalsterapi. Dagbehandling, vilket är vad jag fick på Capio, innebär att du tillbringar hela dagarna på kliniken men åker hem och sover. Ungefär som att gå på förskola. Jag var på kliniken måndag till fredag 08 till 16 i ett halvår. Slutenvård är som dagvård men att du sover även på kliniken.

Sen finns det också tvångsvård där du kan bli matad med sond och så vidare. Jag har inte den erfarenhet och lämnar det därför därhän.

Behöver du hjälp?

Klicka här för att få stöd.

Jag kunde känna mig vrålhungrig efter ett skrovmål och proppmätt efter en halv banan. Det är så det blir när man konstant mixtrar med maten, begränsar vad man får och inte får äta, hur mycket och när. Kroppen fattar ingenting och signalerna blir totalt rubbade. Vi förlorar förmågan att äta intuitivt. Och det är i princip normen idag, dvs vi äter inte längre efter vad våra kroppar önskar och behöver. Istället styrs vi av rädslor för viktuppgång, förbjudna livsmedel, de senaste rönen och gud vet allt.

Hunger ses som falsk. Något som försöker lura dig att äta fast du egentligen inte behöver. ”Du är bara törstig” eller ”Du är bara trött”. Och mätthet kopplas snabbt ihop med viktuppgång tillika diverse livsmedel som automatiskt leder till viktuppgång. Som att det vore det värsta som kunde hända. Det här stämmer såklart inte.

Vi behöver lära oss på nytt att lyssna på kroppen. För den är designad att berätta för oss vad vi behöver. Den energin som vi länger på att kontrollera mat och vikt kan vi lägga på så mycket roligare saker. Men först måste vi återfå våra signaler och det görs endast genom regelbundna och ordentliga måltider.

Idag har min kropp och mina signaler återhämtat sig. Genom att jag lyssnar på kroppen, äter intuitivt, minskar mina ätstörda tankar och upptagenhet kring mat. Jag behöver inte längre fundera särskilt mycket på vad min kropp egentligen säger och jag vet att jag kan lita på den information jag får.