Sämre allmän hälsa än snittet men bättre psykisk hälsa än ungdomar. Det är läget för Sveriges äldsta enligt årets folkhälsoenkät. Arkivbild.
Sämre allmän hälsa än snittet men bättre psykisk hälsa än ungdomar. Det är läget för Sveriges äldsta enligt årets folkhälsoenkät. Arkivbild. - Foto: TT

De allra äldsta mår hyfsat bra

Över 70 procent av Sveriges befolkning har en god allmän hälsa, enligt Folkhälsomyndighetens enkät. Nytt för i år är att personer över 84 finns med och de tycks må helt okej.


Som vanligt visar folkhälsoenkäten att det finns stora skillnader i landet gällande folkhälsan. Att utbilda sig tycks vara en bra hälsoinvestering om man får tro enkätsvaren. Bland personer som inte har en gymnasieutbildning uppger 60 procent att de har en god hälsa, jämfört med 80 procent av dem med eftergymnasial utbildning.

I år gick enkäten ut till personer från 16 år och äldre vilket är nytt. Tidigare har de äldsta varit 84 år vilket Folkhälsomyndigheten har fått kritik för.

— Folk lever längre och det har blivit relevant att ha med den äldsta gruppen. De har också svarat i relativ hög utsträckning, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Bättre psykisk hälsa bland äldre

Vad det gäller den allmänna hälsan uppger 40 procent av de över 85 år att den är god. Men drygt 80 procent upplever sig ha ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är på samma nivå som resten av befolkningen. Andelen bland de äldsta som uppger att de har depression, ängslan, oro eller ångest är också på samma nivå som i övriga befolkningen. Men jämfört med de yngsta mellan 16 och 24 år är det färre äldre som svarar att de har besvär.

— Det är lite paradoxalt eftersom när vi tittar på läkemedelsuttag ser vi att andelen som hämtar ut antidepressiva ökar med åldern, säger Hillevi Busch.

TT: Mår de bra för att de tar antidepressiva?

— Så skulle det kunna vara. Men det skulle också kunna handla om en vana att reflektera och uttrycka sig kring psykisk hälsa. Man kan tänka sig att ord som ångest betyder olika sak för olika generationer, säger Hillevi Busch.

Ekonomi påverkar

Jämfört med de senaste åren har den psykiska ohälsan inte ökat bland befolkningen. Andelen i hela befolkningen som uppger psykiska besvär och suicidtankar har legat på ungefär samma nivå sedan 2018. Men mönstret med att kvinnor, unga, de med kort utbildning och låg inkomst mår sämre kvarstår.

— Det är väldigt tydligt att ju sämre ekonomi desto fler uppger att de har psykiska besvär. Det blir påtagligt under en sådan period vi har nu med kostnadsökningar och inflation.

En annan oroande slutsats är att andelen individer med fetma fortsätter att öka och ligger på 16 procent. Samtidigt är det något fler som uppger att de är fysiskt aktiva i minst 150 minuter per vecka i år jämfört med 2016, från 65 procent till 68. 25 procent av befolkningen, rapporterar att de sitter mer än 10 timmar per dygn.

Enkäterna besvarades av 16 791 personer från 16 år och uppåt under februari till maj i år.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!