GRU – en skuggarmé i Putins tjänst
Ett svenskt brödrapar misstänks ha försett ryska GRU med topphemlig information under tio års tid.För den mytomspunna underrättelsetjänsten utgör de toppen av ett isberg bestående av spioneri, cyberattacker, lönnmord och sabotage.
Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten (GRU) är Rysslands militära underrättelsetjänst. GRU grundades 1942 och är underställd försvarsdepartementet. Under andra världskriget ägnade sig GRU åt att överse sabotage och motståndsrörelser som kämpade mot nazisterna. I dag bedriver GRU sin verksamhet över stora delar av världen.
De spiondömda svenskarna Stig Wennerström och Stig Bergling, huvudpersoner i Sveriges två största spionskandaler, spionerade båda för GRU:s räkning.
Ryska federationens yttre underrättelsetjänst (SVR) är Rysslands civila utrikesunderrättelsetjänst och underställd presidenten. SVR är arvtagare till den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB. När KGB upplöstes i samband med Sovjetunionens sammanbrott bildades SVR (utrikes) och FSB (inrikes).
I fjol dömdes en 47-årig konsult till tre års fängelse för att ha spionerat på Volvo och Scania för Rysslands räkning. Kontakten med mannen skedde enligt åklagaren via en SVR-agent.
Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) är Rysslands inre säkerhetstjänst och underställd presidenten. FSB är likt SVR arvtagare till KGB. FSB ägnar sig åt bland annat kontraspionage, övervakning och terrorismbekämpning. FSB agerar inom Rysslands gränser och i landets närområde, däribland Ukraina och Baltikum.
Den 16 oktober 2016 går Montenegro till val.
Samma kväll planerar en paramilitär styrka att iscensätta en statskupp.
Kuppmakarna ska storma parlamentet i huvudstaden Podgorica, mörda landets premiärminister och ersätta den pro-europeiska regeringen med ryskvänligt ledarskap.
Men bara timmar innan de ska skrida till verket avslöjas planerna. Montenegrinska åklagare, som lagt fram anklagelserna, pekar ut två ryska medborgare som hjärnorna bakom kuppförsöket.
Syftet uppges ha varit att stoppa landets anslutning till Nato.
Gemensam nämnare
Västliga underrättelsetjänster har de senaste åren pekat ut Ryssland som ansvarigt för en lång rad cyberattacker, påverkanskampanjer och attentat världen över.
Försöket att påverka det amerikanska presidentvalet 2016 och förgiftningen av den avhoppade ryska agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury 2018 hör, liksom kuppförsöket i Montenegro, till de mest uppmärksammade.
Operationerna har, enligt en amerikansk kongressrapport från 2021, tre bokstäver gemensamt: GRU.
GRU är Rysslands militära underrättelsetjänst. Bakom spegelglaset på det muromgärdade högkvarteret i norra Moskva döljer sig vad som i dag anses vara landets största och mest inflytelserika underrättelsetjänst.
"Bredare portfölj"
— GRU gör ganska många olika saker och har en bredare portfölj än vad västerländska motsvarigheter brukar ha, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.
I portföljen ingår dels konventionellt militärt underrättelsearbete med insamling av uppgifter om andra länders försvar och militära förmågor. Men bakom numrerade enheter, som 29155 och 74455, döljer sig även avdelningar specialiserade på cyberspioneri, hackerattacker och lönnmord.
Därtill förfogar man över ryska specialförband, så kallade spetsnaz, som enligt bedömare räknas i tiotusental och kan sättas in på slagfält eller för sabotageuppdrag.
Den brittiska statsvetaren och Rysslandsexperten Mark Galeotti har beskrivit det som att GRU täcker allt från slagfältet, via hackare och underrättelseagenter, hela vägen upp till analytiker som informerar statsledningen.
GRU i Sverige
Säpo bedömer att var tredje rysk diplomat i Sverige ägnar sig åt illegal underrättelseverksamhet. I våras utvisades tre ryska diplomater anklagade för just detta. Sannolikheten är stor att de tillhörde GRU.
— Det är framförallt GRU och SVR vi stöter på i Sverige och i större delen av västvärlden, säger Tony Ingesson.
SVR är den reguljära ryska utrikesunderrättelsetjänsten och, liksom FSB (inrikes), arvtagare till Sovjetunionens ryktbara KGB.
Jämfört med GRU är SVR, enligt Ingesson, mer "exklusivt" och präglat av större försiktighet och långsiktighet.
— GRU är generellt mer villiga att ta risker och det är inte alltid det går som det ska. Att man ertappats i olika sammanhang har bidragit till att mer är känt om GRU än andra underrättelsetjänster.
Infiltrerade Nato
Den senaste tiden har en rad misstänkta ryska spioner avslöjats, varav flera kopplas till GRU.
Två svenska bröder, varav en arbetat vid Säpo och Försvarsmakten, åtalades nyligen misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för GRU:s räkning under tio års tid. Båda nekar.
Nederländska myndigheter stoppade i somras en GRU-agent som genom att utge sig för att vara en brasiliansk medborgare fått en praktikplats på internationella brottmålsdomstolen, ICC.
I augusti avslöjade det grävande journalistnätverket Bellingcat att en kvinnlig rysk GRU-agent i tio års tid, under falsk peruansk identitet, infiltrerat Nato-kretsar i Italien.
I slutet av oktober grep norska säkerhetspolisen en misstänkt rysk spion vid universitetet i Tromsö som utgett sig för att vara en brasiliansk forskare. Enligt Bellingcat-journalisten Christo Grozev är mannen överste inom GRU.
Sovande agenter
Den "brasilianske forskaren" är den första så kallade illegalisten som avslöjats i Norden, men enligt Säpo finns de sannolikt även i Sverige.
Illegalisterna skickas utomlands för att leva "vanliga" liv under falsk identitet. Uppdragen är i regel långsiktiga, ofta utan given slutpunkt eller specifikt mål. De "sovande agenterna" kan sedan aktiveras när de anses behövas.
Att flera av dem avslöjats på kort tid kan, tror Tony Ingesson, ha att göra med att många länder utvisat många av de vanliga ryska underrättelseagenterna.
— Det kan vara så att man har fått använda illegalisterna mer än man tänkt för att täcka upp den luckan och att de pressats att bli mer aktiva. Men det kan också ha börjat läcka mer inifrån GRU till väst. Det har hänt förut.
