Expert: Tidsnöd kan förklara helikopterräd

Säkerhetspolisen är känd för sin diskretion, så när man i gryningen den 22 november dundrade in över ett villaområde med nationella insatsstyrkan i två av Försvarsmakten Blackhawk-helikoptrar höjdes det på en del ögonbryn.

Vid insatsen, som gick under namnet "Operation Spjut", greps ett par i 60-årsåldern med rötter i Ryssland. De misstänks för grov olaga underrättelseverksamhet, respektive medhjälp till samma brott.

Stefan Hector, chef för polisens Nationella operativa avdelning, har tidigare sagt till SVT att det stora pådraget handlade om att säkra bevisning. Men det har spekulerats i om syftet även var att skicka en signal om den egna förmågan.

Tre målgrupper

Om så är fallet finns det enligt Tony Ingesson, lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, tre målgrupper.

— Dels främmande makt som ska känna att det här är jobbigt och pinsamt, dels hemmaopinionen som ska se handlingskraft och dels icke upptäckta personer som sysslar med samma sak, som ska känna att det börjar bli hett om öronen, säger han.

— Det har hänt i andra sammanhang att spionjaktspådrag har fått folk som spionerar att lägga ner sin verksamhet i flera år för att de blivit för nervösa.

Snön lade krokben?

Joakim von Braun, underrättelseexpert som arbetat för Säpo och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, ser det som osannolikt att det fanns en baktanke med det uppseendeväckande tillvägagångssättet.

Den logiska förklaringen, anser han, är att det omfattande snöfallet som föregick insatsen satte krokben för en mer nedtonad aktion.

— I vanliga fall hade man nog kommit längs marken från framsidan och baksidan samtidigt, men det gick inte. Därför tror jag att man valde den här dramatiska grejen att hissa ned folk från en helikopter, säger han.

Krypterade datorer

Just nu pågår rättegången mot ett brödrapar som misstänks för grovt spioneri för Rysslands räkning. De greps båda under mindre dramatiska former i sina bilar. Att så inte skedde även med paret i 60-årsåldern kan enligt Tony Ingesson ha att göra med vad som fanns i huset.

— Det finns andra fall där det funnits anledning att gripa personer hemma vid ett specifikt tillfälle för att kunna säkra bevis. Det kan handla om att det finns en dator som är krypterad, och att man vill ta personen när denne har låst upp datorn, säger han.

Han får medhåll av Joakim von Braun, som konstaterar att det även finns flera snabba sätt att förstöra kritisk bevisning. Exempelvis genom ett slags försåtsminering av hårddiskar som med ett knapptryck görs oläsbara, eller anteckningar nedtecknade på rispapper som på några sekunder kan lösas upp i vatten.

"Väldigt bråttom"

Att insatsen utanför Stockholm sammanföll med rättegången mot bröderna har av vissa tolkats som att de svenska underrättelsetjänsterna växlat upp jakten på spioner. Joakim von Braun tror i sin tur att Säpo helst hade avvaktat med att agera mot paret tills dess att rättegången var över – men såg sig tvungna att agera direkt.

— Man kan tänka sig att man åtminstone har haft avlyssning på deras mobiltelefoner, men även att man har genomfört hemlig husrannsakan och kanske buggat både rum och datorer, säger han.

— Jag gissar att man såg tecken på att det här paret tänkte sticka hem till Ryssland eller att de var på väg att förstöra viktigt bevismaterial, och att det plötsligt blev väldigt bråttom.