Partiskatt inom V väcker känslor – ses över

Vänsterpartiet är ensamt bland riksdagspartierna att ha en obligatorisk partiskatt för arvoderade förtroendevalda. Partiets riksdagsledamöter, kommunalråd, EU-parlamentariker och andra får behålla ungefär 45 000 i månadslön, brutto – resten betalas in till partiet.

Motiveringen är att V:s ledamöter ska leva som vanligt folk och inte vara i politiken för att berika sig. Dessutom ger det inkomster till partikassan.

— Partiskatten är lysande. Den skapar legitimitet för vårt parti, den ger oss också pengar och den håller oss lite på mattan, säger Hanna Victoria Mörck från Uppsala.

Hon vill dock att det ska gå att anpassa skatten mer efter lokala förhållanden än dagens system.

Gå ned i lön

En del ombud vill absolut inte sänka skatten och pekar på att de 34 000–35 000 som förtroendevalda får ut ändå ligger över medianlönen i Sverige.

Andra ser en risk att det kan bli svårt att få människor att ställa upp för V om de tvingas gå ned i lön på grund av partiskatten.

Partistyrelsen vill att partiskatten utreds och fick också stöd för det av kongressen. Skatten måste ligga på en legitim nivå, anser partistyrelsen, och inte innebära en ekonomisk uppoffring för den som är förtroendevald.

En ändring av skatten kommer ske först nästa mandatperiod.

Spretar rejält

Fler än tio motioner hade kommit in till kongressen, och de spretade rejält. En del ville sänka, andra avskaffa skatten helt och vissa ville skärpa kraven, så att det inte ska vara möjligt att få uppdrag inom V om inte skatten betalas.

För trots att skatten är obligatorisk, så finns ett fåtal som inte betalar fullt ut.

Riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas petades ur partistyrelsen med motiveringen att hon inte har betalat partiskatten under årets första månader.

Kongressen gick dock emot valberedningen och hon valdes in i partistyrelsen, trots obetald partiskatt.