Polskt dinosauriebajs förvånade forskare
Att äta gröna färska växter kan ha varit en del i dinosauriernas framgångssaga. Genom att närstudera deras bajs har Uppsalaforskare kunnat bidra till ny kunskap om vad dinosaurierna egentligen mumsade på.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Att äta mångsidigt och anpassa sig efter utbudet är troligen en av hemligheterna bakom dinosauriernas framgång genom evolutionen. Det framgår när bland annat svenska forskare har studerat de inre delarna av fossilerad avföring – koproliter – från dinosaurier.
— Vi har upptäckt att det förekom en hel del "trial and error" bland de tidiga dinosaurierna. De testade allt från att äta ben för att komma åt märg och salter till att käka insekter eller en mängd olika växter, säger Martin Qvarnström, forskare vid Institutionen för organismbiologi och studiens huvudförfattare.
Hundratals prover
Forskarna har i den nya studien fokuserat på ett område i södra Polen som tidigare varit ganska outforskat och på de första 30 miljoner åren av dinosauriernas evolution.
Sammanlagt har de undersökt hundratals prover med avancerad skiktröntgen för att studera koproliterna i detalj. De har bland annat lyckats hitta rester av fiskar, insekter, större djur och växter. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.
— Tidigare har paleontologer mest fokuserat på fossila skelett och kanske samlat in koproliter mest på skämt. Men det finns en enorm potential i att studera deras innehåll och det var en hel del som förvånade oss, säger Martin Qvarnström.
Åt träkol
En sådan upptäckt var att koproliter från de första stora växtätande dinosaurierna bland annat innehöll stora mängder trädormbunkar och träkol. Forskarna tror att dinosaurierna åt träkol för att ta bort gifter från maginnehåll, eftersom ormbunkar kan vara giftiga för växtätare.
Genom att kombinera den nya informationen från koproliterna med klimatdata och information om annan fossil som växter, bitmärken, spyor, fotspår och ben har forskarna också skapat en omfattande bild av ekosystemen under trias och jura. Det innebär en tidsperiod från cirka 230 till 200 miljoner år sedan.
