Nytt asylsystem får godkänt

Det nya system för asylprövningar som infördes våren 2006 får i huvudsak godkänt av utredaren Bertil Hübinette.

Men tolkningen av situationen i de sökandes hemländer behöver utvecklas.

Det nya systemet innebar en grundläggande reform av hela det svenska asylsystemet, som led av dålig insyn, befarat godtycke och närmast oändliga möjligheter att lämna in nya ansökningar när de första misslyckats.

I april 2006 infördes i stället en domstolsprocess, samtidigt som en ny utlänningslag trädde i kraft, som drivits fram av riksdagens småpartier och beslutats i enighet.

Målet var en mer öppen process och tydligare regler kring på vilka grunder en person har rätt att stanna i Sverige, särskilt när denna har behov av skydd.

Bättre beslut

Kritik hördes mot förändringen nästan omedelbart. I dag står exempelvis inte Vänsterpartiet och Miljöpartiet för uppgörelsen de var med om att driva igenom då, och en rad frivilligorganisationer har särskilt kritiserat hur barn behandlas i lagen, av Migrationsverket och domstolarna.

Utredaren Hübinette, som redovisar sina resultat senare i eftermiddag, skriver i en sammanfattning TT har läst att såväl företrädare för enskilda sökande, som Migrationsverket och domstolarna är "mycket nöjda" med effekterna av domstolsprocessen.

I sammanfattning har besluten som fattas helt enkelt blivit bättre. Migrationsverket, som står för grundprövningen av alla ansökningar, får också godkänt.

Exempelvis går domstolarna enbart i vart tionde fall emot verkets bedömningar när dessa överklagas, vilket i sin tur sker i nio av tio fall när den sökande fått ett avslag.

Fortsatt koll på barn

När det gäller barnen finns dock ännu inte tillräckligt många avgöranden för att kunna säga att barns bästa inte beaktas, trots kritik från bland andra barnombudsmannen, skriver Hübinette.

"Frågan bör dock uppmärksammas fortsättningsvis," skriver han.

Och trots ökad öppenhet saknar utredaren redovisningar av hur den landinformation Migrationsverket och domstolarna lutar sig mot i sina avgöranden har tolkats och vilken vikt olika källor ges. Men utredaren föreslår inga lagändringar, vid sidan av några mindre preciseringar.

Skrivet av: