Antalet storskarvar har ökat kraftigt i Sverige och Europa sedan 1970-talet. En orsak är att arten då kom att skyddas av EU:s fågeldirektiv. Men i takt med att populationen har växt kraftigt har den fiskätande sjöfågeln också blivit en konkurrent till människans fiske och fiskodling – något företrädare för branscherna återkommande påpekat.
Problemen är nu så stora att EU måste agera, enligt Sofie Eriksson.
— Vi har möjligheter till skyddsjakt på skarv i Sverige men vi kommer att behöva göra något på EU-nivå, för beståndet är ett problem för många länder, säger Sofie Eriksson.
Hon och nio andra EU-parlamentariker från bland annat Danmark, Finland och Nederländerna uppmanar i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att få till stånd en konkret plan gällande skarvbeståndet.
Notan för de skador som skarven orsakar fiskodlingar, fisket och skyddet för hotade sötvattensfiskar uppskattas till 350 miljoner euro årligen, skriver parlamentarikerna i brevet.
De påpekar att begäran om en europeisk förvaltningsplan varit uppe flera gånger förr, utan resultat. Men nyligen presenterades ett utkast till en plan, utarbetad av det FN-anknutna fiskeorganet EIFAAC.
— I den finns det konkreta förslag som är vetenskapligt underbyggda. Nu behöver vi politiker ta ett stort ansvar och agera utifrån den informationen vi har, säger Sofie Eriksson.
