Personer som befaras kunna utöva allvarligt eller dödligt våld mot närstående kartläggs nu aktivt av polisen. Det rör sig nästan alltid om män och de identifieras med faktorer som forskningen visat har starka samband med allvarligt eller dödligt våld.
Den starkaste varningssignalen är män som hotat med självmord eller försökt ta sitt liv, följt av män som utövat strypvåld, enligt Stefan Hector.
— Det är de två starkaste prediktionerna, men det är sällan en eller två, vanligen är det flera.

De som bedöms utgöra en risk delas in i fyra olika typer.
— Det kan framstå som ingenjörsmässigt och exakt, det är det naturligtvis inte, men det är vårt sätt att få en högre precision då olika aktörer svarar olika bra på olika åtgärder, säger Hector.
Upprepat våld
1) ”Kronikerna” är den största gruppen och utgör nästan hälften av riskpersonerna. Det rör sig om personer som står för upprepat våld i hemmet under lång tid, som ofta har arbete och utåt sett ett ordnat liv.
2) ”De osynliga” är den grupp som är vanligast vid mord, enligt polisen. Det är personer som har få anmälningar om brott mot sig och som sällan kommer i kontakt med polis. Gruppen är den äldsta av typerna, med en medelålder på 47 år, och har ”möjligtvis större inslag av psykisk ohälsa”, enligt polisen.
3) ”De multikriminella” utgör den minsta gruppen. De har varierande brottshistorik i många miljöer, med många brottsoffer och misstankar mot sig.
4) ”De konfliktbenägna” är den yngsta gruppen. Personerna står för många våldsbrott, även mot personer utanför hemmet. De har ofta personliga motiv och beskrivs som ”lättkränkta och känslostyrda”.
Olika åtgärder
Polisen arbetar för att förstå och testa vilka åtgärder som har bäst effekt på olika aktörer.
— Multikriminella kanske inte svarar så bra på en dialogbaserad åtgärd, medan en kroniker med ett till det yttre välordnat liv svarar väldigt bra på kontaktförbud, då det skulle rubba de sociala cirklarna han befinner sig i, säger Stefan Hector.
Det faktum att den typ som är minst synlig för polisen står för flest mord understryker vikten av bra samverkan mellan samhällets aktörer, säger han. Det handlar inte minst om vården och socialtjänsten.




.jpg)