2026 ser ut att bli ett år då bostadsrättsavgifterna justeras upp i betydligt större omfattning än tidigare. Bakom utvecklingen ligger stigande taxor, ökade energipriser och ett nytt redovisningsregelverk som förändrar hur bostadsrättsföreningar måste planera sin ekonomi.
Ännu återstår många budgetbeslut runt om i landet, men trenden är tydlig, och både experter och branschorganisationer pekar på att de flesta höjningarna bara är början på en längre period av ekonomisk anpassning.

Bostadsrättsföreningar i Stockholm höjer 2026
HSB Stockholm konstaterar att 47,4 procent av regionens bostadsrättsföreningar höjer avgiften vid årsskiftet. Det är fler än i fjol, och även höjningsnivåerna ökar.
- 2,4 procent i genomsnitt.
- 5,2 procent bland de föreningar som faktiskt höjer.
- Höjningar mellan sex och tio procent förekommer i knappt en tredjedel av fallen.
- Några brf:er sticker ut med höjningar upp mot 20 procent.
Trots att ränteläget blivit något mildare fortsätter kostnaderna för elnät, vatten, avlopp och fjärrvärme att ökat kraftigt. Enligt Nils Holgersson-rapporten har dessa taxebundna kostnader stigit nära 60 procent sedan 2022, något som påverkar alla föreningar oavsett storlek.
Höjningarna är nödvändiga, enligt HSB, men fortfarande otillräckliga för att täcka framtida underhåll. Det genomsnittliga sparandet ligger på 165 kr/kvm/år, långt ifrån rekommenderade 300 kr/kvm/år.

Så svarar bostadsrättsföreningen
I samband med artikeln har Nyheter24 även pratat HSB, som utvecklar resonemanget kring vad en försiktigt höjning egentligen innebär, och var gränsen går för en långsiktigt hållbar ekonomi.
– Hur mycket en bostadsrättsförening behöver höja sin avgift är individuellt och behöver alltid sättas i relation till bland annat vilket avgiftsnivå bostadsrättsföreningar har idag, hur mycket den sparar till framtida underhåll, hur taxor och övriga driftkostnader utvecklas. Vi förordar ett sparande till framtida underhåll på omkring 300 kr/kvm/år för en långsiktigt sund och hållbar ekonomi, svarar Cecilia Jutell, analytiker på HSB, på frågan om vad deras definition av en "försiktig" avgiftshöjning i kronor verkligen betyder.
Jutell understryker att det därför inte finns ett universellt kronbelopp som definierar en "försiktig" höjning, den måste bedömas utifrån varje förenings ekonomiska förutsättningar och långsiktiga behov.
Räkneexempel: Så mycket dyrare kan din avgift bli
Avgift 3 500 kronor i månaden:- 2,4 procent: ökning på 84 kronor
- 5 procent: ökning på 175 kronor
- 10 procent: ökning på 350 kronor
- 20 procent: ökning på 700 kronor
- 2,4 procent: ökning på 108 kronor
- 5 procent: ökning på 225 kronor
- 10 procent: ökning på 450 kronor
- 20 procent: ökning på 900 kronor
- 2,4 procent: ökning på 144 kronor
- 5 procent: ökning på 300 kronor
- 10 procent: ökning på 600 kronor
- 20 procent: ökning på 1 200 kronor

Därför sticker 2026 ut
2026 sticker ut eftersom flera kostnadsdrivande faktorer sammanfaller. Förutom att kostnaderna för elnät, vatten, avlopp och fjärrvärme ökar, tvingas även alla brf:er från och med 2026 att övergå till ett nytt regelverk, det så kallade K3-regelverket. Det innebär mer detaljerade krav på redovisning, komponentindelning och avskrivningar. Regelverket ska göra att fler föreningar får en tydligare bild av sina framtida kostnader, och därmed också ett ökat behov av att stärka sin ekonomi genom avgiftsjusteringar.
Syftet är att ge en mer rättvisande bild av föreningens ekonomi, men det gör också att fler föreningar tydligare ser sina framtida kostnader och därmed kan få ett ökat behov av att stärka ekonomin genom avgiftsjusteringar, något Nyheter24 tidigare har rapporterat om.
– Om avgifterna höjs eller inte är upp till varje styrelse i respektive bostadsrättsförening att avgöra, sa privatekonomen Arturo Arques, för sparbankerna och Swedbank, i en tidigare intervju med Nyheter24.
Han pekade då på att K3 kan ge högre avskrivningar:
– Om du skriver av en bergvärmepump på 120 år i stället för 20 år blir effekten stor. En kvalificerad gissning är att det handlar om mellan tio till 30 procent högre avskrivningar med K3.
Det innebär K3-regelverket
- Vad är K3?
K3 är Bokföringsnämndens huvudregelverk för årsredovisning, som många bostadsrättsföreningar nu går över till. - Varför införs det?
Syftet är att ge en mer rättvisande bild av föreningens ekonomi, bland annat genom tydligare värdering av fastigheten och dess olika delar. - Hur påverkar det ekonomin?
Föreningen måste dela upp fastigheten i komponenter, till exempel tak, fasad, stammar, och skriva av dem var för sig. Det kan ge högre kostnader i resultaträkningen – vilket i sin tur kan leda till behov av höjda avgifter.
Källa: Bokföringsnämnden

Allt fler föreningar höjer i Sverige
Även utanför HSB Stockholm märks en tydlig trend.
- Stockholm: höjningar mellan fyra och tio procent.
- Luleå: flera brf:er höjer omkring sex procent inför årsskiftet.
- Enskilda exempel: Brf Mälarstrand 2 höjer 3,5 procent och HSB Brf Taltrasten 1 procent från 1 januari 2026.
Många beslut tas nu inför årsskiftet, och fler höjningar väntas att komma.

Så undviker föreningen en chockhöjning
Vi frågade Cecilia Jutell om vilka åtgärder som oftast ger störst effekt om en förening vill undvika en kraftig avgiftshöjning under 2026. Hon lyfter tre huvudområden:
- Förhandla bank och räntor aktivt
En bostadsrättsförening bör alltid vara en aktiv bankkund och förhandla med flera aktörer för att få bästa möjliga villkor, vilket självklart kan göra skillnad för räntekostnaderna. - Se över energikostnader och effektiviseringsåtgärder
Man behöver ställa kostnaden för energieffektiviseringsåtgärden i relation till besparingen. Åtgärder som förbättrad värmeoptimering, belysningsstyrning och ventilation kan ge märkbara besparingar. - Uppdatera och följa underhållsplanen
Det är viktigt att utföra nödvändiga underhållsåtgärder och göra en klok planering.
En fungerande underhållsplan minskar också risken för dyra akuta reparationer och plötsliga avgiftschoker.
För beoende som får de dyrt
På frågan om vad enskilda bostadsrättsägare bör göra när avgiften blir för hög svarar hon:
– Vår rådgivning vänder sig till bostadsrättsföreningar. I dag påverkas alla hushåll av kostnadsökningar, oavsett upplåtelseform.
Det innebär att hushållen själva har begränsade möjligheter att påverka avgiften. På kort sikt handlar det främst om att se över sin privatekonomi, medan långsiktiga energibesparingar i bostaden endast ger marginell effekt jämfört med föreningens gemensamma kostnader.

2026: Året då många föreningar måste höja
Med ökade driftkostnader, ett nytt redovisningssystem och ett sparande som under flera år varit för lågt står många bostadsrättsföreningar inför nödvändiga ekonomiska beslut. Snitthöjningen på 2,4 procent är bara en del av bilden, flera föreningar kommer behöva fortsätta att höja avgifter för att nå ett så kallat hållbart sparande, och möta framtida underhållsbehov.




