Utsatta flyktingar tas inte emot
Kommuner vill inte ta emot traumatiserade och funktionshindrade flyktingar.
Svenska kommuner tar inte gärna emot traumatiserade eller handikappade flyktingar utan större hopp på arbetsmarknaden.
– Det börjar bli ett stort problem, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.
I en debattartikel tillsammans med Stockholms landshövding Per Unckel i Dagens samhälle kräver Eliasson bättring.
– Asylsystemet är ju inte bara till för arbetsföra. Det bygger på att ge skydd, även för dem som är traumatiserade, torterade, handikappade, analfabeter, eller lågutbildade. De är de mest utsatta av de utsatta, säger Eliasson till TT.
Inga maktmedel
Omkring 20 000 personer med nya uppehållstillstånd via asylsystemet tas nu årligen emot i kommunerna. Många av dem stannar helt enkelt kvar i den kommun där de redan under ansökningstiden skaffat egen bostad.
Under 2008 förhandlade länsstyrelserna fram 2 900 kommunplatser för dem som bott i Migrationsverkets lägenheter. Av dem fick 400 vänta i över fyra månader på en plats, sedan de fått uppehållstillstånd.
Det finns exempel på dem som fått vänta i över nio månader, skriver Unckel och Eliasson i artikeln. Enligt regeringen ska ingen behöva vänta mer än en månad.
Men varken verket eller landshövdingar som Unckel har några maktmedel att ta till gentemot kommunerna. I stället syftar artikeln till att starta debatt. De båda skribenterna tror att många medborgare och tjänstemän ute i kommunerna inte alltid är medvetna om problemet.
Extra för jobb
Politiken mot att nyanlända i högre grad ska försörja sig själva har lett fram till ett bonussystem där kommuner får extra pengar från staten för dem som fått praktik eller arbete. Någon motsvarande extra ersättning för personer som riskerar att under lång tid ta kommunala resurser i anspråk finns inte.
– Det är inte arbetslinjen det är fel på. Den ska främjas. Men det måste påpekas att svensk flyktingpolitik har olika beståndsdelar. En av dem är att kommunerna tar emot dem som får uppehållstillstånd. Det finns ingen plats i landet som inte är en kommun. Nu går vi mot sämre ekonomiska tider och då blir det ännu viktigare att kommunerna tar sin del av ansvaret, säger Eliasson.
Skrivet av:
