Lärarvarsel i var tredje kommun
Drygt 1 000 lärare berörda, men ännu fler varsel väntar.
Lågkonjunkturen drabbar nu också skolorna. I var tredje kommun har lärare varslats om uppsägning - och fler varsel är att vänta.
– Detta är bara en västanvind av vad vi kommer att se 2010, säger Andreas Mörck vid Lärarnas Riksförbund (LR)
Den senaste tiden har lokala medier rapporterat om lärare som varslas. Hur omfattande varslen är framgår av en ny rapport från LR, som TT tagit del av.
Drygt 1 000 lärare i landet har varslats om uppsägning. Var tredje kommun berörs, och de största varslen har lagts i Boden, Luleå, Gävle, Piteå och Alvesta. Ytterligare närmare 500 lärare kommer sannolikt att varslas, enligt kartläggningen.
Av de redan varslade har drygt 300 hunnit sägas upp. Till detta kan läggas ett par hundra tjänster som inte återbesätts.
Siffrorna, som är inrapporterade från LR:s kommunombud, gäller för februari men är redan inaktuella.
– På några veckor har det hänt massor, det har lagts nya och - som i Luleå - stora varsel, säger Andreas Mörck som är LR:s utbildningspolitiske chef.
Enligt honom har LR aldrig sett något liknande. Varslen kommer tätare och i större omfattning än vid inledningen på 90-talets krisår.
Hur stor andel av varslen som kommer att leda till uppsägningar återstår att se. Men det faktum att 300 lärare redan sagts upp är ett illavarslande tecken, enligt Andreas Mörck.
– Tidigare har det nästan alltid löst sig, men nu ser vi att varslen leder till uppsägningar. Det är ett tydligt trendbrott. Skolan är inte längre skyddad, säger han.
Varslen beror till viss del på vikande elevunderlag. Men det är framför allt lågkonjunkturen som nu får kommunerna att agera, enligt LR.
– Det märks en väldigt stor nervositet och oro i kommunerna för att inte klara den ekonomiska krisen. Jag är rädd för att man vidtar varsel och uppsägningar för att man inte anser sig ha råd att driva den skolverksamhet man ska ha, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.
Både hon och Andreas Mörck varnar för ännu fler neddragningar i skolan nästa år, som en följd av minskade skatteintäkter.
– Samtidigt ska en rad stora skolreformer genomföras, vilket kräver lärarnas tid och kraft. I slutänden är det eleverna som drabbas, säger Metta Fjelkner.
– De som fått betala för 90-talskrisen är de ungar som började skolan då. De har nyligen gått ut nian, och det är nu vi ser de lägsta resultaten hittills - nästan tolv procent har inte behörighet till gymnasiet, säger hon.
Skrivet av:
