Hemma hos Grenna Riksinternat
Regler, rodd, märkeskläder och studier. Nyheter24 har hälsat på hemma hos Grennaskolan Riksinternat. Vad gömmer sig bakom den polerade fasaden och välklippta buskarna?
På Grennaskolans Riksinternat finns 145 enkelrum fördelade på de sex elevhemmen Vulkanen, Bergsgården, Berghem (tillfälligt stängt), Grevégården, Postiljonen Norra och Postiljonen Södra.
Varje elevhem har två husföräldrar, där en finns på plats från eftermiddag till morgon. Elevhemmen har även varsin förtroendeelev, en elev som blivit utsedd av de andra till att finnas där för dem som behöver prata.
För läsåret 2012/2013 ligger kostnaden för en hemmasvensk internatelev på 160 000 kronor och för en utlandssvensk på 145 000 kronor. För elever inom EU kostar ett år på internatet 235 000 kronor och för de utanför EU 270 000.
Grennaskolan har även externatelever som inte bor på skolan, för dem kostar gymnasiet 4 000 kronor per läsår (där 3 000 kronor tillkommer för dem som valt att läsa IB-programmet) och 2 600 kronor för högstadiet.
GRÄNNA. Måndag är kavajdag på Grennaskolan Riksinternat. Marinblå, välstrukna och med skolans emblem på vänster bröstficka. För en komplett look fylls höger kavajslag av märken som visar deltagande i olika evenemang, exempelvis rodd. Under kavajen bärs med fördel skjorta eller en blus och över en quiltad jacka. Fötterna pryds av loafers och väskorna kommer från franska märken med hästloggor.
– Egentligen är det inte mer annorlunda att vi har kavaj än att alla som jobbar på McDonald's eller Statoil har lika kläder, säger skolchefen och vd:n Mats Almlöw.
Han har också kavaj.
En annan dimension
Flaggstängerna står på rad framför skolans pampiga huvudbyggnad, ungefär som utanför ett tjusigt internationellt hotell. Mats hälsar välkommen med västdialekt under ett svart, stadigt paraply. Han har ett handslag som gör skäl för vd-rollen.
– Jag kommer från armén och brukar säga det att vara internatelev är som att ligga på luckan.
– När du gör lumpen kan du hamna med en dryg göteborgare, en dum stockholmare eller en knepig bonde från Västergötland, du väljer inte själv. Men att lära sig umgås med andra människor är oerhört viktigt, det påverkar individen väldigt mycket, säger han.
Bakom elevmatsalen, som är en gammal biograf, ryms ett mindre rum där lärarna äter kockens hemlagade mat. Mats berättar om skolan, internatet och eleverna mellan tuggorna. Efter lunchen serverar han kaffe direkt i dricksglasen.
– Det är en helt annan dimension här. Världen består ju av nätverk och om man vill kan man skaffa sig det här.
Han får medhåll av Maria Gunnarsson. Hon går sista året på gymnasiet och ska visa runt. Med välkammat hår, eyeliner som inte kletat och ljusröda naglar passar hon utmärkt som skolans ansikte utåt.
– Sen händer det mycket som stärker gemenskapen. Vi åker till Lundsberg på onsdag och tävlar i rodd. Rodden är en stor sport på skolan. Vi har naturligtvis egna roddmaskiner och kan låna båtar i Jönköping, säger Mats.
Maria är en av dem som tävlar. Hon pratar om händer som blöder och om uppladdningen inför kommande tävlingar. Men blåsorna och pressen beskrivs ändå med positiva ordalag.
Det finns inga nackdelar, bara fördelar med Grennaskolan. Det säger både Mats och eleverna. Att skolan för tillfället är föremål för Skolinspektionens granskning beror enligt dem främst på landets andra två riksinternat och på fördomar, inte på Grennaskolan.
– Det är inte mycket som stämmer av de här fördomarna. Ska man läsa tidningarna kan man tro att vi piskar eleverna dagligen. Vi har ett huvudmål, det är att skapa förutsättningar att få eleverna att trivas. Om man vill läsa och skaffa sig bra betyg så finns det bra möjligheter här, säger Mats och avslutar lunchen.
Från Mexiko till Gränna
Lektionssalarna är inte särskilt märkvärdiga. Höga bänkar, höga stolar och platserna längst fram står tomma precis som på vilken gymnasieskola som helst. Största skillnaden är storleken, antalet lokaler tar nästan slut innan de börjat.
Under skoltid blandas internaterna med externaterna; de som går på skolan men inte bor där.
– I min klass är det ungefär hälften externater, säger Maria.
Hon bor på Grevégården, det nyaste av skolans sex elevhem. Hon har eget rum men delar hall och badrum med en annan Maria. Rummen är några få kvadratmeter stora med ett spartanskt skrivbord, en säng och två blå fåtöljer. Både Maria och Maria har piffat till sina rum med varsin klädställning och i Maria G:s rum lyser en rosa golvlampa.
Den andra Maria heter Hesselman i efternamn och kommer från Mexiko. Hon har bott på skolan i fem år.
– Min pappa är svensk och han ville att jag skulle lära mig svenska. Egentligen skulle jag bara vara här i ett år men sen sa mina föräldrar att det är inte tryggt för en ungdom att bo i Mexiko City, säger hon utan minsta brytning.Maria H är 16 år och vill inte tillbaka till Mexiko. I stället tänker hon stanna i Europa och flytta till Paris efter studenten. Hon pratar lugnt och sakligt och tittar rakt i ögonen. Föga förvånande är hon Grevégårdens förtroendeelev. Det är henne elever vänder sig till när de behöver någon att prata med.
Att det är just Maria och Maria som blivit utsedda att visa skolan och guida runt är ingen slump. Maria G representerar den blonda flickan från den avlägsna kustkommunen och Maria H den långväga unga som klarar sig själv och tar hand om andra. Båda ingår i skolans roddlag och båda har flera förtroendeuppdrag bakom sig.
Tiderna
Förutom skolschemat består vardagen av en rad tider. Elevhemmets kök, där frukost och kvällsmacka intas, är öppet mellan 7.00 och 9.00 på morgonen för att därefter hålla stängt fram till 20.00 på kvällen.
– Det är en tanke med det, att man ska äta middag i matsalen och inte bara ta en macka i stället.
Klockan 23.00 varje kväll stängs internet av och slås inte på igen förrän 6.00 nästkommande dag. På helgerna kan man surfa till 1.00 men sen är det stopp.
– På vardagar ska man vara hemma senast 22.00 och vid 23.00 ska det vara tyst och behagligt.
Mellan 18.00 och 20.00 är det läxläsning.
– Det är inte obligatoriskt men i vissa fall kan lärarna säga till husfrun att hon ska hålla koll på att jag gör min läxa, säger Maria G.
Elevhemmens husföräldrar får dagliga rapporter från skolans lärare.
– Beroende på vad de har för avtal med föräldrarna så rapporteras det även vidare till dem. Jag är ju 18 år nu men förut om det var frånvaro eller några minuters förseningar fick föräldrarna hem mejl, säger Maria G.
Maria H fortsätter:
– Det kan vara så om man endast är tre minuter sen till en lektion, det har hänt mig. De skickade ett mejl att jag hade frånvaro och sen fick mina föräldrar i Mexiko trycka att de har tagit del av informationen.
– Och husföräldrarna har ju också stenkoll. Om jag är sen vet jag att husfrun kommer fråga mig var jag varit.
Bullmys i stället för alkohol
Maria G har fyllt 18 år och har bilen parkerad utanför elevhemmet. Men till skillnad mot många andra nyligen myndiga tillbringar hon inte helgerna på krogen.
– Man får inte vara ute på kvällen och dricka och sen komma hem, det är nolltolerans. Det spelar ingen roll om man är 16 eller 18 år, det är samma för alla.
En del passar på att åka hem över helgerna, då blir man utskriven och ansvaret hamnar hos föräldrarna. För dem som är kvar förlängs tiderna med två timmar och ber man om lov kan man få vara ute ännu lite längre. Men då behövs en skälig anledning.
– På helgerna är det lite extra god mat i matsalen och många sitter kvar och myser. Sen går man tillbaka till elevhemmet. Ofta är husföräldrarna lite på myshumör då så de kanske bakar bullar eller gör en paj, säger Maria G och Maria H fyller i:
– Det finns en massa aktiviteter också, som bowling och så. I går kväll var jag på fotbollen då var det blandat tjejer och killar, inte så seriöst utan mest för skojs skull. Det enda som är seriöst året om är ju rodden.
Först kommer polkagrisarna och sedan kommer Grennaskolan. Enligt vd Mats Almlöw är Riksinternatet av stor vikt för Grännas omkring 2 800 invånare. Skolan är oundviklig att missa. Högst upp vid bergets rot tronar den över smågatornas polkagristillverkning. Vad ortsborna säger om skolan är osagt, enligt internateleverna har man ingen kontakt med dem.
För eleverna finns varken polkagrisar eller lokalbefolkning, här kretsar livet runt studierna och framtida nätverk. Allt packeterat bakom välvårdade leenden och mörkblå kavajer.
