Het debatt om AI i EU
Historiskt, säger alla parter när EU gör sig redo för ny lagstiftning om artificiell intelligens. Men debatten går het om vad som ska begränsas – och hur.
I april 2021 kom EU-kommissionen med sitt förslag på 22nya gemensamma regler för AI, artificiell intelligens.
I förslaget delas användningen av AI in i olika risknivåer. En är oacceptabel risk, som handlar om när AI "anses utgöra ett hot mot människors säkerhet, försörjningsmöjligheter och rättigheter" och som därmed kommer vara förbjuden. Som exempel kan nämnas när stater använder AI-system för "social poängsättning".
Som "hög risk" räknas AI-system som används i kritiska infrastrukturer, utbildning, vid anställningar, eller av migration, asyl och gränskontroll. Dessa AI-system kommer att omfattas av "strikta skyldigheter" innan de släpps ut på marknaden, som detaljerad dokumentation och ändamålsenlig riskbedömning. Brottsbekämpning bedöms ligga på denna risknivå.
Med "begränsad risk" avses exempelvis chattbotar, där ett krav är att användarna ska vara medvetna om att de interagerar med en maskin. Vid "minimal risk" ska fri användning tillåtas, som vid AI-stödda videospel eller skräppostfilter.
EU:s medlemsländer i ministerrådet enades om sin syn på förslaget i december 2022. I EU-parlamentet ska ledamöterna enas om sin linje i en omröstning i Strasbourg på onsdagen. Därefter vidtar sedvanliga kompromissförhandlingar för att få fram ett slutresultat som båda sidor kan acceptera.
Vid lunchtid på onsdagen är det tänkt att EU-parlamentet ska säga sitt om EU-kommissionens förslag till nya AI-regler.
Inte enkelt, med tanke på hur snabbt utvecklingen går.
— Det här är en omöjlig uppgift för de oförberedda – och inte ens enkelt för dem som har förberett sig, konstaterar EU:s digitaliseringsansvarige vice kommissionsordförande Margrethe Vestager inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg.
— Vad vi kan göra här är att skapa juridisk säkerhet och förtroende för att AI kan utvecklas på ett positivt sätt, säger Vestager.
Inte som i Kina?
EU-kommissionens förslag lades fram redan i april 2021 och vill framför allt dela in användningen av AI i olika riskgrupper, med tuffare regler för de mest känsliga bitarna.
En av frågorna för parlamentet att ta ställning till handlar om huruvida någon – och i så fall vem – ska kunna använda sig av ansiktsigenkänning i realtid i offentliga utrymmen.
— Vi vill inte använda AI för massövervakning. Vi är inte Kinas folkkongress eller den ryska duman. Vi är EU-parlamentet och vi insisterar på att få arbeta i ett ramverk av frihet och demokrati, säger exempelvis den tyske miljöpartisten Sergey Lagodinsky i tisdagens debatt i Strasbourg.
Samtal med USA
Många vill samtidigt garantera att polis och brottsbekämpande myndigheter ska kunna använda sig av tekniken på bästa sätt.
— Jag vill uppmana mina kollegor att rösta ja till att polisen ska kunna använda AI-teknik i realtid, för att stoppa terrordåd och kidnappningar av barn. Vi ska skydda våra medborgare, inte terrorister, säger svenska Arba Kokalari (M) i debatten.
Oavsett vad resultatet blir i onsdagens omröstning vidtar sedan kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer för att nå fram till ett slutresultat.
Parallellt har EU och USA redan enats om att arbeta tillsammans för en global inställning till användandet av AI.
