— Det gjorde problemet större än det var. Sverige blev inte lämnat ensamt ute i kylan, säger Jens Stoltenberg i en TT-intervju om varför han bad Kristersson tänka på hur han uttryckte sig.
— Jag förstår frustrationen, men om man framställer sig som svag och sårbar kan Moskva missförstå och tro att det faktiskt är så.
Ursprungsplanen var dock annorlunda, medger han i den nya boken ”Min tid i Nato”. Tanken var att Sverige och Finland, som efter det att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina 2022 ansökte om medlemskap i Nato, skulle gå igenom processen tillsammans.
När Turkiet signalerade att man var redo att släppa in Finland men inte Sverige ändrade Natochefen sig.
Över mållinjen
"Det här är dåligt, riktigt dåligt", klagade Kristersson enligt boken när det gick upp för honom att Finland skulle gå före.
Stoltenberg, som i stort berömmer statsministern och hans företrädare Magdalena Andersson (S) för ett ”fantastiskt samarbete”, var av en annan åsikt:
— Jag tyckte det var bättre att få in Finland först, då skulle Nato mer än dubbla gränsen mot Ryssland. Sverige skulle bli en ö i Nato-territorium och vi kunde fokusera på att få Sverige över mållinjen, säger han.
Det har gått ganska exakt ett år sedan Jens Stoltenberg lämnade Bryssel och posten som Natos generalsekreterare efter hela tio år på posten. Nu jobbar den tidigare norske statsministern och före detta ledaren för Arbeiderpartiet som finansminister. Och så har han skrivit ”Min tid i Nato”, som främst bygger på egna anteckningar och inspelningar av samtal.
Läsaren får följa med på majsfest hos president Erdogan och på båtturen på Bosporen, som beskrivs som en viktig pusselbit för att få in Sverige i Nato. Stoltenberg beskriver trånga rum bakom toppmötenas plenum och det dunkande tåget till Kiev, där han brottades med att försäkra Volodymyr Zelenskyj om Natos stöd trots tveksamheter i de egna Natoleden.
— Det är svårt att vara mer öppen än jag varit, säger Stoltenberg och syftar på arbetet med boken.
Dra sig ur?
Stoltenberg skriver också om ängslan när Donald Trump 2018 övervägde att utesluta Norge ur alliansen och sedan hotade med att USA skulle lämna (”Ni behöver Nato desperat, vi behöver inte Nato”). Han berättar om hanteringen av Trumps ilska över allt från Angela Merkels skratt till att många länder i Europa lade under 2 procent av bnp på försvaret. Det senare löstes genom att de ökade försvarssatsningar som ändå gjorts tillskrevs ”Trumps ledarskap”.
Vad ser han då som sina främsta nederlag? Svaret kommer snabbt: Det kaotiska utträdet ur Afghanistan. Och att Ukraina inte fick mer militärt stöd tidigare.
— Hade det skett hade Ukraina i dag kontrollerat större delar av sitt land, säger Stoltenberg.
