Gymmördaren förde logg på Internet

- 05/08/2009, 18:38 -

Hade planerat massakern, sin "utväg", sedan 2008.

George Sodini som på onsdagsmorgonen, svensk tid, dödade och skadade flera kvinnor på ett gym i Pittsburgh förde under lång tid logg på Internet. I texten framträder en mycket störd man.

I samma mening kan han prata om en julfest han ska gå på och att han planerar att utföra sin "plan" inom de närmsta dagarna.

Gymmet han besköt hade han blivit medlem i under 2008. Han tycks tidigt bestämd på att det ska bli platsen för hans massaker. När han tränar försvinner ilskan, skriver han. Han tittar på tjejer på gymmet och tränar lite förstrött. Eller solar.

Texterna handlar till största delen om hur arg han är på sin familj som förstört honom. Den kontrollerande mamman. Pappan som inte brydde sig om honom kallar han för en "värdelös spermadonator". Brodern som mobbade honom. Sina misslyckanden i livet skyller han på dem och hur de behandlade honom under uppväxten.

Han visar också stor ilska mot religionen och dess utövare. Pastorn från kyrkan han var medlem i fram till 2006 övertygade honom om att man kan begå massmord och ändå komma till himlen. Kyrkan var han med i på grund av "skuld" och "rädsla". Men när han är död ska han möta Gud och Jesus.

Han beskriver planen, hans utväg, som något oundvikligt. Försöken till förändring i livet leder aldrig till något nytt. Han tycks se sig själv som dömd på förhand. Allt är hopplöst. Han har inte haft kontroll över sitt eget liv de senaste 30 åren.

Mest tycker han mycket synd om sig själv. Och tycker illa om kvinnor. Ingen flickvän sedan 1984. Inget sex på 20 år. En dejt per år ungefär och ingen tjej som ens tittar åt hans håll. Trots att han ansträngt sig för att göra sig snygg. Alla nobbar honom. Närmare bestämt 30 miljoner kvinnor. Det är hans uppskattning för hur många åtråvärda singlar det finns. Han kallar tjejer för horor och läser på internet att tonårstjejer har en massa sex. Mer än honom under hans livstid. Detta ser han som ännu en anledning till att dö.

Han hade tänkt att sjösätta sin plan, sin "utväg", redan förra året. Men väntade för att han var nyfiken på vem som skulle vinna valet. Inte för att han brydde sig, utan för att det fått så stor uppmärksamhet.

Strax efter årskiftet gjorde han sig redo att gå till gymmet och skjuta folk och sig själv. Dagen innan skriver han att han längtar efter det.

Efter att ha slutat jobbet för dagen skriver han ett kort inlägg om att han önskar att han hade "svar". Sedan ett "hejdå". Två timmar senare skriver han igen.

"Jag fegade ur! Jag tog med mig mitt laddade gevär och allt! Helvete!"

Under våren mår han för bra för att utföra massakern men är för ledsen för att njuta av livet, skriver han. För att hjälpa sig själv må sämre och närma sitt mål gör han en lista. Han ska fylla den med saker som kan motivera honom att utföra sin plan. Att föra logg hjälper honom att rättfärdiga planen. Han gör också av sig med sin ilska genom orden, skriver han.

Under maj månad dricker han för första gången på över 20 år. Det ska hjälpa honom att genomföra dådet. Han vänjer sig vid alkoholen lite i taget med Jack Daniels och vodka.

"Har man inget, har man heller inget att förlora" sammanfattar han det. Han förväntar sig att få sparken och då är det dags att sätta planen i verket.

Sodini arbetar som mjukvaruutvecklare. De flesta på jobbet är okej skriver han, och "jag skulle aldrig välja att skjuta dem. De har gett mig lön de senaste tio åren!". I juli blir han befordrad och får en löneförhöjning.

Den tredje augusti skriver han att han tagit några dagar ledigt för att öva på det han ska göra för att se till att det blir väloljat. Varje detalj måste vara utarbetad eftersom han bara har en chans.

"I morgon är den stora dagen" avslutar George Sodini sitt sista blogginlägg.

Hela texten går att läsa här.

Skrivet av: