Obama ringde ledare i Mellanöstern

Det blev en rivstart för USA:s nya president Barack Obama, första dagen på jobbet.

Obama ringde flera ledare i Mellanöstern och stoppade rättegångar i Guantanamo i 120 dagar för en översyn.

På sin första arbetsdag som USA:s president ringde Barack Obama till en rad nyckelpersoner i Mellanöstern och lovade att arbeta aktivt för att åstadkomma fred.

Obama talade med palestiniernas ledare Mahmud Abbas, Israels premiärminister Ehud Olmert, Egyptens president Hosni Mubarak samt Jordaniens kung Abdullah, sade Vita huset.

Redan vid tiotiden på morgonen var Barack Obama tillbaka i rampljuset, längst fram i bänkraderna i National Cathedral i Washington.

Vid sin sida hade han hustrun Michelle och USA:s nya vice president Joe Biden.

Då han stod där hade han dock redan hunnit med sitt första tyngre beslut som president, som såg ut som ett tydligt tecken på att USA och omvärlden på onsdagen vaknade upp i en ny politisk era.

Obama har riktat en begäran till specialdomstolarna på Guantanamo om att stoppa pågående rättegångar i 120 dagar för att möjliggöra en granskning av systemet och de omstridda rättsprocesser som inletts.

Begäran föll i god jord, såg det ut som. Redan vid lunchtid hade domare lagt två rättegångar mot totalt sex personer på is till i maj. Fem av de misstänkta påstås ha varit med och planerat terroristattackerna mot USA den 11 september.

Försvarshögkvarteret Pentagon kungjorde att en total översyn av förhållandena i Guantanamolägret nu ska göras och att direktiv väntas från Vita huset inom kort.

Nästan 800 personer, anklagade för att vara "olagliga stridande", har förts till Guantanamo sedan lägret öppnades i januari 2002. Bara tre av dem har därefter kunnat dömas för brott i domstol, medan över 500 har försatts på fri fot.

Obamas första dag på jobbet handlade samtidigt till stor del om bistra ekonomiska realiteter.

Tisdagen, då han svor presidenteden inför kanske två miljoner människor på The Mall i centrala Washington, blev en rysare på Wall Street, med ledande index ned med 4-5 procent.

Vad som spökar är den nya våg av finansoro som tilltagit i styrka inför Obamas tillträde. Nya skräcksiffror från rader av storbanker hotar att fördjupa kreditfrossan och förlänga den recession presidenten lovat att ta sig an.

Jättebanker som Citigroup och Bank of America rasade med 20 respektive 29 procent.

Enligt bedömare berodde rasen på att investerare till följd av maktskiftet i Vita huset nu känner sig osäkra på hur långt förstatligandet av USA:s banksektor ska gå.

Samtidigt fortsatte grillningen av Timothy Geithner, som Obama vill ha som finansminister, i senaten.

Det kommer att ta tid och kräver åtgärder som vi inte har sett på flera generationer, sade Geithner inför det utskott som leder granskningsarbetet.

Geithner bad samtidigt offentligt om ursäkt för att han under en tid betalat för lite skatt, vilket uppdagades när kongressens inledde granskningen.

För att vända den ekonomiska utvecklingen planerar Obama ett stimulanspaket på 825 miljarder dollar vid sidan av de hundratals miljarder som finns kvar i Tarp, det särskilda stödpaket till finanssektorn som Bush tog fram.

Skrivet av: